Nobelpristagarna

Perioden 2007-2017 ägnade jag mig åt att läsa alla litteraturnobelpristagarna. Tio om året samt årets pristagare, det var en rolig utmaning och oftast värd besväret!

2018-19 skämde Svenska Akademien ut sig på värsta möjliga vis och kastade sedan ut geniet Sara Danius men behöll Horace Gubbslem, förlåt Engdahl. Då gjorde jag slut med Akademien - deras förlust, inte min. Jag kan tänka mig att börja läsa nobelpristagare igen någon gång i framtiden, men inte förrän det har blivit rejält omtag i gubbklubben.

Men fram till 2017 var det roligt! Jag har läst på originalspråk när jag kunnat (svenska, engelska, tyska och franska), annars i svensk översättning.

Nedan en kommenterad lista:


2017 - Kazuo Ishiguro. Genial! Alla hans böcker är små mästerverk.
2016 - Chimamanda Ngozi Adichie*. Genial! Allt hon skriver är guld.
2015 - Svetlana Alexijevitj. Reportageböcker om framför allt krigets fasor.
2014 - Patrick Modiano. Enkla berättelser på ren prosa som döljer enorm svärta och sorg. Läs Dora Bruder om en judisk flicka som spårlöst försvinner i naziockuperade Paris.
2013 - Alice Munro. Kanadensiska noveller, varje ord noga utvalt.
2012 - Mo Yan. Om kinesisk landsbygd under kommunismen. Tungt men bra.
2011 - Tomas Tranströmer. Lyrik. Inte min tekopp.
2010 - Mario Vargas Llosa. Typiskt machoid sydamerikansk man. Grova romaner.
2009 - Herta Müller. En favorit! Drömskt, kargt, viktigt, hemskt och sorgligt men främst mellan raderna. 
2008 - Jean-Marie Gustave Le Clézio. Klassisk berättarkonst.
2007 - Doris Lessing. Strålande småskalig feminism och stort berättande. Ibland mycket svår, som till exempel Golden notebook, ibland mer rakt på sak som i The grass is singing.
2006 - Orhan Pamuk. Vindlande och lite svåråtkomlig men jag har gillat det jag har läst, även om det ibland krävdes lite tankekraft för att komma igenom.
2005 - Harold Pinter. Modernt drama, främst om trasiga relationer, småabsurda inslag.
2004 - Elfriede Jelinek. Så otäck, så väldigt, väldigt otäck. Grovt och rått och med stark feministisk glöd.
2003 - J. M. Coetzee. Romaner om trasiga män i ett Sydafrika på tröskeln från apartheid. Läs Life and times of Michael K.
2002 - Imre Kertész. Motsatsen till feelgood. Auschwitzöverlevare som bearbetar egna erfarenheter i romanform.
2001 - V. S. Naipaul. Inte en favorit.
2000 - Gao Xingjian. Klassiskt berättande. Tegelstenar.
1999 - Günter Grass. Förskräckliga berättelser som gör stort intryck! Läs Blecktrumman om en av litteraturhistoriens hemskaste pojkar.
1998 - José Saramago. Flera mycket läsvärda och ovanligt lättlästa böcker, trots bitvis tunga teman. Läs Blindheten.
1997 - Dario Fo. Italienska farser.
1996 - Wislawa Szymborska. Lyrik
1995 - Seamus Heaney. Lyrik, men bitvis intressanta.
1994 - Kenzaburo Oe. Utmärkt men hemskt! Läs Mardrömmen, fast inte om du snart ska bli förälder.
1993 - Toni Morrison. Fantastiska skildringar av svarta kvinnors öden i amerikanska södern. Läs Beloved.
1992 - Derek Walcott. Lyrik, naturromantik.
1991 - Nadine Gordimer. En favorit! Skriver bara bra böcker. Läs The pick-up eller The conservationist (som för övrigt blinkar en del till Lessings debutroman Gräset sjunger).
1990 - Octavio Paz. Mexikansk halvsurrealistisk och politisk poet.
1989 - Camilo José Cela. Spanskt och lite babbligt.
1988 - Naguib Mahfouz. Lite småsnårig men intressant.
1987 - Joseph Brodsky. Ryska essäer med mansplainingvibbar.
1986 - Wole Soyinka. Utmärkt berättande!
1985 - Claude Simon. Obegriplig.
1984 - Jaroslav Seiferts. Lyrik. Men för att vara lyrik så var det ovanligt bra.
1983 - William Golding. Genial! Läs Flugornas herre och betänk att barn inte är pålitliga.
1982 - Gabriel García Márquez. Ovanligt nog för de lätt babbliga sydamerikanska författarna: Garcia Márquez är faktiskt mycket läsvärd. Läs t.ex. Kärlek i kolerans tid.
1981 - Elias Canetti. Läs Die gerettete Zunge. Europas nittonhundratalshistoria inom ramen för en uppväxtskildring.
1980 - Czeslaw Milosz. Politiska iakttagelser och blandade anekdoter i essäsamlingen Mitt Europa.
1979 - Odysseus Elytis. Grekisk poet. Say no more.
1978 - Isaac Bashevis Singer. Minns absolut inget av läsningen så måste kanske göra ett nytt försök. Eller kanske inte?
1977 - Vicente Aleixandre. Metafilosofi och lyrik i pretentiös blandning.
1976 - Saul Bellow. Utdaterade småkomiska noveller.
1975 - Eugenio Montale. Ovanligt odålig lyrik.
1974 - Eyvind Johnson, Harry Martinson. Särskilt Harry Martinson är en favorit, läs Aniara - genast!
1973 - Patrick White. Tungläst och ingen större läsupplevelse.
1972 - Heinrich Böll. Tråkig.
1971 - Pablo Neruda. Eländes sydamerikansk kåtbock skriver sliskig kärlekspoesi.
1970 - Alexandr Solzhenitsyn. En dag i Ivan Denisovitjs liv om fånglägren i Sibirien var en stor läsupplevelse, så torrt och därför ännu mer förskräckligt.
1969 - Samuel Beckett. Kräver väl ingen beskrivning.
1968 - Yasunari Kawabata. Hemskt om japansk prostitution.
1967 - Miguel Angel Asturias. Vänstervriden romantik/politik.
1964 - Jean-Paul Sartre (tackade nej). Om män som beter sig rätt illa.
1963 - Giorgos Seferis. Grekisk naturlyrik.
1962 - John Steinbeck. Lättläst, arbetarklassromaner, grovhugget men bra. Läs Möss och människor eller Vredens druvor.
1961 - Ivo Andric. Storslagna epos. Läs Bron över floden Drina.
1960 - Saint-John Perse. Mycket svårbegriplig lyrik.
1959 - Salvatore Quasimodo. Poesi, mycket om andra världskriget.
1958 - Boris Pasternak. Läs Doktor Zjivago. Mycket rysk!
1957 - Albert Camus. Mörkt och filosofiskt men läsvärt. Läs Pesten eller Främlingen.
1956 - Juan Ramón Jiménez. Landsbygdsnostalgi i små noveller och textsnuttar, ofta med en åsna som huvudperson.
1955 - Halldór Laxness. Favorit! Isländsk svärta och svårmod; manliga män som låter stoltheten gå före allt. Läs Fria män.
1954 - Ernest Hemingway. Machovarning. Apropå stolta män som saknar all rim och reson. Läs Den gamle och havet.
1953 - Winston Churchill. Högtravande och lite pretentiös, men visst kunde han formulera sig, den gode Churchill.
1952 - François Mauriac. Mycket intressant! Läs Therese Desqueyroux.
1951 - Pär Lagerkvist. Genial. Läs Onda sagor, eller vilket som helst av alla hans andra mästerverk.
1950 - Bertrand Russell. Filosof. Inte enkel godnattläsning.
1949 - William Faulkner. Inte enkel alls, bra men hemsk. Det som går att förstå.
1948 - T.S. Eliot. Om alla poeter skrev roliga verser om katter skulle jag inte ha något problem med lyrik!
1947 - André Gide. Lättläst!
1946 - Hermann Hesse. Somligt lättläst, somligt snårigt, somligt överskattat.
1945 - Gabriela Mistral. Chilensk poet som skriver mycket om förlossningspsykos. Inte, inte min tekopp.
1944 - Johannes V. Jensen. Dansk landsbygdsnostalgi. Noveller av typen Emil i Lönneberga för vuxna, med våldtäkter och allt.
1943 - Inget pris
1942 - Inget pris
1941 - Inget pris
1940 - Inget pris
1939 - Frans Eemil Sillanpää. Finsk svält och fattigdom.
1938 - Pearl Buck. Har oförtjänt dåligt rykte. Jag tyckte Den goda jorden var läsvärd - om äktenskapet och kvinnan som handelsvara på kinesisk landsbygd.
1937 - Roger Martin du Gard. Långsträckt familjekrönika om omild patriark.
1936 - Eugene O’Neill. Drama: fylla, hopplöshet.
1935 - Inget pris
1934 - Luigi Pirandello. Måttligt intressant.
1933 - Ivan Bunin. Om rysk fattig landsbygd. Läs Byn.
1932 - John Galsworthy. Känd för kostymföljetongen och släktkrönikan Forsythesagan.
1931 - Erik Axel Karlfeldt. Lyrik
1930 - Sinclair Lewis. Inte en favorit.
1929 - Thomas Mann. Storslaget och klassiskt berättande. En gigant i bisatsbyggande. Läs Buddenbrooks.
1928 - Sigrid Undset. Strålande! Läs Kristin Lavransdotter.
1927 - Henri Bergson. Fransk filosof.
1926 - Grazia Deledda. Folklivsskildringar.
1925 - George Bernard Shaw. Överskattad.
1924 - Wladyslaw Reymont. Intressant och mörkt om polskt sekelskifte.
1923 - William Butler Yeats. Drama och poesi
1922 - Jacinto Benavente. Mycket överraskande. Drama.
1921 - Anatole France. Tämligen värdelös
1920 - Knut Hamsun. Intressant! Läs Svält.
1919 - Carl Spitteler. Ordkonstnär med oroande oroligt inre.
1918 - Inget pris
1917 - Karl Gjellerup, Henrik Pontoppidan. Gjellerup är som en dansk Selma Lagerlöf - det vill säga bra! Pontoppidan är kanske mer som Strindberg.
1916 - Verner von Heidenstam. Förvånansvärt rolig. Läs Karolinerna.
1915 - Romain Rolland. Borde ha använt sax, sudd och tippex lite oftare.
1914 - Inget pris
1913 - Rabindranath Tagore. Kärlekspoesi.
1912 - Gerhart Hauptmann. Noveller, utmärkta!
1911 - Maurice Maeterlinck. Svammelpelle.
1910 - Paul Heyse. Läste en förskräcklig bibelparafras men gav honom en andra chans och läste Der ring - en utmärkt novell med oväntat slut.
1909 - Selma Lagerlöf. Genial! Läs allt!
1908 - Rudolf Eucken. Filosof.
1907 - Rudyard Kipling. Läs Djungelboken. Den är underbar och inte alls som Disneyversionen!
1906 - Giosuè Carducci. Patriotisk poesi.
1905 - Henryk Sienkiewicz. Läs Quo vadis.
1904 - Frédéric Mistral, José Echegaray, oförglömliga, säkert, fast jag minns inte ett skvatt.
1903 - Bjørnstjerne Bjørnson. Sagofeeling, påminner om Lagerlöf.
1902 - Theodor Mommsen. Historiker, facklitteratur.
1901 - Sully Prudhomme. Tämligen ointressant. Borde inte ha fått något pris.

* Jag accepterar inte svenska akademins felsägning och lanserar istället en egen nobelpriskandidat detta år - någon måste ju se till att det finns ett nobelpris för litteratur parallellt med det tillfälliga nobelpriset i gubbrock.

No comments:

Post a Comment