Saturday, March 3, 2018

Att ha nytta av språkkunskaper

En rolig sak med Krig och fred (tycker jag som gillar språk) är de halsbrytande språkblandningarna. Det är mest franska som blandats in i texten:
Men även tyska rader och några ryska glosor har blivit kvar i texten. Jag tänker att det måste ha varit lurigt för översättarna - hur mycket ska översättas? Ofta har översättaren gjort en kompromiss och låtit den franska meningen stå kvar tillsammans med en översättning till svenska, men inte alltid (som i stycket ovan där enbart de kursiverade franska fraserna avslöjar att mannen i det religiösa landstrykarparet egentligen är en förklädd kvinna).

Att franskan har fått bli kvar är väldigt viktigt för beskrivningen av karaktärerna: det har betydelse vem som talar franska och vem som inte gör det. Det är klassmarkörer men anger också politisk identitet. Det är lite som Shakespeares växlingar mellan vers (adeln, allvar) och prosa (lägre klasser och/eller komiska stycken). Det ger färg åt texten!

Samtidigt: detta skapar förstås en tröskel för dem som inte läser på andra språk än svenska. Jag tror att franskan i kombination med de många ryska namnen är orsak till Krig och freds rykte som svårläst. Det, och omfånget.

Men jag älskar det! Språk är en nyckel till världen. Saperlipopette.

No comments:

Post a Comment