Wednesday, April 8, 2020

Urbana ordboken

Nyordet "covidiot" har tagit sig in i urban dictionary, alltså en engelsk onlineordlista för slanguttryck. Sidan är användarbaserad precis som wikipedia så innehållet ska tas med en nypa salt, men ändå en rolig källa till skojiga samtidskommentarer och nya begrepp som kidsen slänger sig med.


Covidiot
1. A stupid person who stubbornly ignores 'social distancing' protocol, thus helping to further spread COVID-19.

2. A stupid person who hoards groceries, needlessly spreading COVID-19 fears and depriving others of vital supplies.

Use examples:
“Are you seriously going to visit grandma? Dude, don’t be such a covidiot.”
“See that guy with the 200 toilet paper rolls? What a covidiot.”

Monday, April 6, 2020

Spelmissbruk i kolerans tid

Jag tvärstannade, meduserad. Vem satt där utanför ICA med en utsträckt tom pappmugg, om inte Kalle Spann?

- Men Kalle! utbrast jag. Sitter du här och ber om pengar?

- Ja, schyrra, bara femton kronor till en Wonkabar, va?

Jag granskade marken omkring honom, där låg halvätna chokladkakor och hopknycklade kladdiga godispapper i färgglada drivor.

- Det ser ut som att du har ätit ganska mycket choklad redan...

- Men bara en till! I nästa Wonkabar finns den gyllene biljetten, jag känner det på mig. Bara en till, kom igen nurå.

- Håller du fortfarande på med de där gyllene biljetterna? Du vet ju att det är en mikroskopisk chans att vinna i sådana där lotterier. Du borde göra något vettigare med ditt liv.

Kalle Spann suckade sorgset.

- Men vet du, jag har blivit covid-permitterad från jobbet i chokladfabriken så om jag inte får spela på guldbiljetter, då vet jag inte vad jag ska syssla med hela dagarna. Förresten kommer jag ha tur med nästa, det är jag säker på, så kan du inte bara ge mig en femtiolapp eller så?

Så jag swishade honom för tre chokladkakor och gav honom numret till en hjälplinje för spelberoende.

Saturday, April 4, 2020

Exhalation

Bokklubben läste novellsamlingen Exhalation av Ted Chiang. En UTMÄRKT bok!

Det är olika noveller med smarta varianter av science fiction-tema, mycket om artificiell intelligens. En nära framtid där AI-avatarer blir så smarta att de kräver att få bestämma över sina egna liv och få bli myndiga - ett scenario där en kan få sms-kontakt med sitt jag i ett parallellt universum - en hemsk novell om en dystopisk värld där alla har automatisk videoinspelning av allt de gör och det tekniska minnet ersätter det mänskliga biologiska minnet när folk helt enkelt kan snabbsöka i sina privata videoarkiv för att bevisa för sin partner att de minsann visst hade rätt i det där grälet för fyra år sedan.

Jag gillar särskilt den första berättelsen som är skriven som en klassisk saga ur Tusen och en natt fast med tidsresetvist. Och jag gillar generellt Chiangs stil, det är tillräckligt avskalat för att förbli intressant men ändå begripligt.

Thursday, April 2, 2020

Virtuell bokklubb

Vi hade bokklubb igår kväll! Via skype, förstås.

Det var mycket trevligt, även om det inte är på långa vägar lika skoj som att träffa bokklubbstjejerna på riktigt.

Hoppas att nästa träff blir öga mot öga!

Wednesday, April 1, 2020

Glad nyhet

Så här i månadsskiftet och Coronakrisen kan det behövas lite klassisk-litteratur-nördskap: hur många jättenördiga Shakespearecitat, Tolstoykaraktärer och Jane Austen-fakta känner du till?

Klicka här för hela listan.

[Uppdatering: nej, det var bara en liten Rick-rolling sådär till första april!]

Tuesday, March 31, 2020

Riktig sagoläsning!

När det är lite deppigt i världen, då krävs böcker med färgglada framsidor. Som den här:
Diane Setterfields Once upon a river var en fullträff! Setterfield är en klassisk sagoberättare med stil. Det är snyggt berättat, det är spännande och med precis lagom driv och det är inte en massa fåniga tidshopp.

En skadad och sjöblöt man dundrar in på ett värdshus en vinternatt, med ett drunknat barn i famnen. Sjuksköterskan i byn konstaterar att barnet inte har någon puls. Ändå vaknar flickan till liv igen ett par timmar senare. Problemet är att hon vägrar att prata - och tre olika familjer identifierar henne som just sitt försvunna barn. Så vem är hon? Och vem ska få henne?

Det är en väldigt bra bok och en bra berättelse med lagom mycket oförklarligt och förklarat, flera utmärkta vändningar och ett bra slut. Läs den!

Sunday, March 29, 2020

En liten fundering kring läget

Det är intressant ändå, vad en kan vänja sig vid. Här i Belgien har vi haft utegångsförbud nu i dryga två veckor. Vi jobbar hemifrån, vi som kan. Jag har inte träffat någon annan än min livspartner och min hund på 16 dagar.

Vi får gå ut och handla, promenera hunden och motionera - men bara en och en eller möjligen tillsammans med närmaste familjen om en håller avstånd till andra. Polisen håller koll och delar ut böter till folk som okynnesumgås på gräsmattorna i parken.

Det funkar förvånansvärt bra. Jag har haft jobbmöten och afterworkträffar på snart sagt varenda webplattform som finns: skype, webex, zoom, teams, goto, facebook, whatsapp... Ibland blir det dråpligt när någon i en videokonferens glömmer bort att de har kameran igång och börjar göra något opassande framför skärmen, men för det mesta går det smidigt.

Utifrån sett ser det ut som att Sverige har varit jättelångsamma att begripa vad som händer och ingen här förstår varför det fortfarande är möjligt att tillåta grupper upp till 50 (!) personer att träffas. Men det betyder ju inte att det inte gjorts någonting alls i Sverige och den frivilliga sociala distansiering som ändå har ägt rum innebär att ni har vunnit i alla fall lite tid.

Vilket ju är det viktigaste i det här läget. Sverige har hunnit planera och bygga upp fältsjukhus, inventera lager och komma fram till en strategi. Den lyxen hade inte Italien och Spanien, de fick ju inte någon förvarning. Det är viktigt att komma ihåg att det alltså inte handlar om "duktiga" svenskar och "odisciplinerade utlänningar" som det slarvigt verkar antydas även av seriösa debattörer. Det finns precis lika många regelbrytare i alla länder, det som utegångsförbuden gör är att inskärpa allvaret så att de där som velar i mitten också begriper vikten av att hålla sig i självisolering.

Just i Sveriges fall var det för övrigt dessutom extra stor tur att det tog längre tid för smittan att anlända, svensk intensivvårdskapacitet har ju varit näst lägst i hela Europa. Det europeiska genomsnittet är 11,5 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare - Sverige har haft 5,8. Det är ju inte precis någon nyhet, svensk intensivvård har ju brist på plats varje gång det blir minsta höjning av antal patienter - för att inte tala om kaoset varje sommar.

Svensk vård verkar ha byggts ner efter principen "effektivitet först" men misstolkat till att slimmas så det inte finns minsta marginal någonstans. Om en i personalen blir sjuk blir det då genast väldigt tungt för de som är kvar på jobbet, varpå risken för fler sjukskrivningar ökar... och så vidare. Tänk att det behövdes en liten pandemi för att få gehör för det som folk har ropat efter i åratal nu.

Vad vi ser nere i Europa är också att ett par veckor in i epidemins krisfas (alltså vad ni kommer ha i Sverige om någon vecka och framåt när trycket går upp) så börjar läkare och sjuksköterskor bli väldigt sjuka. De utsätts för höga doser virus och har därför en mycket högre risk att dö, även om de är unga och starka. Skyddsutrustning är alltså jätteviktigt. Det är nog det jag oroar mig mest för i Sveriges fall, alla rapporter om usel skyddsutrustning för personalen. Jag hoppas det blir ordning på den saken snarast.

För att inte tala om den mycket högre lön och rimligare villkor som jag hoppas alla sjuksköterskor får från och med snart, allt annat vore ovärdigt och skamligt, när de nu riskerar sina liv för oss andra.

Jag tänker att livet just nu är lite som en roman av John Ajvide Lindqvist - intressant och ganska skrämmande.

Fast utan vampyrer, än så länge.

Alltid något.