Tuesday, April 30, 2019

The Mars Room

Rachel Kushners The Mars Room är en förfärligt deprimerande bok. En massa eländiga och olyckliga människor gör mycket korkade livsval, tar droger, hamnar i fängelse och eländet blir bara värre och värre.

Huvudpersonen Romy jobbade som stripteasedansös för att bekosta sitt drogberoende, men när en kund blev alltför närgången slog hon ihjäl honom och nu sitter hon i kvinnofängelset strax utanför en av USAs mest deppiga småstäder. Ute i friheten har hon en femårig son, men när ska hon hinna se honom, nu när hon har dömts till dubbelt livstidsstraff?

Jag är inte säker på vad jag tycker om den här boken. Den har ingen egentlig handling utan är en beskrivning av hur det ser ut i det US-amerikanska samhällets nedersta bottenskikt. Alla karaktärerna är förfärliga människor som gör dumma saker. De är väldigt trovärdiga, men det är vansinnigt frustrerande alltihop. Skärp er! Vill en skrika.

Men nyponsoppan slank ner och vi hade en trevlig bokklubbskväll.

Saturday, April 27, 2019

Vilda hyacinter

Så här års är bokskogen utanför Bryssel ett blålila hav av blommande klockhyacinter. En av få saker som är riktigt trevliga med det här landet.
I
Tassahunden och klockhyacinterna, april 2019

Thursday, April 25, 2019

Huset på udden

Agatha Christie var ju en produktiv dam och fast att jag tror att jag har läst allt hon har skrivit hittar jag ibland ett litet oväntat korn av något jag inte riktigt känner igen. Den här gången var det Huset på udden, i original Viper's point.

En man kommer tillbaka från en sydpolsexpedition och läser i tidningarna att något hänt medan han var borta - en ung man dömdes för mord eftersom hans alibi inte kunde styrkas. Sydpolsexpeditören tar sig för pannan. Ånej! Det är ju han som är alibit! Raskt beger han sig till den unge, nu döde mannens familj, för att be om ursäkt och berätta den glada nyheten att deras son var oskyldig. Problemet är bara att de inte alls blir särskilt glada. De inser ju att nu blir det en ny polisutredning och mördaren är fortfarande en i familjen...

Det är en lite ovanlig Christiedeckare, helt utan detektiv. Alltihop händer i familjemedlemmarnas inre monologer samt olika dialoger. Alla ledtrådar finns i karaktärernas psykologi. Det är ett snyggt romanbygge! Kanske en av Christies bästa.

Wednesday, April 24, 2019

Folk som är vad de heter

Jag har hittat en rolig ordkategori, nämligen aptonymerna. Alltså folk som har särdeles lämpliga namn.

Till exempel Svenska Jägareförbundets ordförande Björn Sprängare, meteorologen Lisa Frost eller textilkonstnären Kristina Tråcklare.*

Det finns en hel facebookgrupp med aptonymjägare och det verkar misstänkt vanligt att folk skaffar yrken som passar med deras namn... Kommer du på någon så dela gärna med dig i kommentarerna!


* Obs: inte påhittade exempel - de finns på riktigt, jag lovar.

Tuesday, April 23, 2019

Glad världsbokdag!

Det är tätt mellan högtiderna så här års. Idag firar vi till exempel Världsbokdagen och jag vill slå ett slag för en av världens bästa böcker: Emma av Jane Austen.

Jane Austen är en knock-out men i så diskret ton att en disträ läsare kanske riskerar att missa hur enormt roliga och samhällskritiska hennes böcker faktiskt är. Det är vasst, det är elakt och det är mycket, mycket elegant.

Emma är min favorit! Bortskämda Emma leker med sin omgivning som om de vore hennes privata dockor. Särskilt unga väninnan Harriet får sin beskärda del av "hjälpen", liksom artiga Jane som helst håller sig undan det sociala livet. Lättsamt och underhållande och ett rart slut. Vad mer kan en önska sig?

Sunday, April 21, 2019

Einsteins nya fru

Liv Strömquist ritar/skriver feministiska serier med mycket politisk udd. Jag håller inte med henne i allt, men när det kommer till jämställdhetsfrågorna tycker jag hon prickar väldigt rätt väldigt ofta.

I samlingen Einsteins nya fru får vi till exempel veta varför Håkan Juholt är en förebild, vilka historiens tio mest (?) provocerande pojkvänner var och varför barn är små kristdemokrater.
Jag gillar inte de grova förenklingarna som bygger upp en ganska osmaklig vänsterretorik (onödigt och klumpigt!) men jag tycker mycket om att det finns någon som sätter ord på det som är så fel i alldeles för många parrelationer, än idag.

Saturday, April 20, 2019

Glad påsk

Hurra! Det är påsk, de små gula fåglarnas högtid!

Vi ägnar oss åt Brysselsightseeing med besökande familjemedlemmar, men dessutom tänker vi förstås lite extra på den lilla gula huliganen, må hon vila i frid.
Ett par små huliganer finns också i utmärkta Majgull Axelssons Ditt liv och mitt, och jag hade ont i magen över att något hemskt snart säkert skulle hända dem. Det är ju så mycket otäcka trauman i den boken ändå, utan våld mot undulat ovanpå allt annat elände. Men smågojorna klarade sig, vilken tur!

Det går inte lika bra för huvudpersonens "sinnesslöa" bror, tyvärr. Majgull Axelsson skriver fantastiska och viktiga böcker om delar av svensk historia som vi kanske helst hade glömt och gömt undan... Läs och begrunda.

Thursday, April 18, 2019

"EU vill..."

Tänk dig att jordbruksutskottet i riksdagen röstar igenom en motion om att ändra reglerna för kycklinguppfödning. Alltså ett av utskotten, det vill säga: en första omröstning innan frågan kommer till omröstning för beslut av hela riksdagen.

Dagen därpå läser du i de stora dagstidningarna och hör på SVTs nyheter: "SVERIGE VILL STOPPA KYCKLINGINDUSTRIN". 

Va? Sverige vill? Nej, det låter alldeles för osannolikt. Det skulle aldrig hända. Så slarvig journalistik skulle aldrig släppas igenom av en redaktör, tänker du.

Men det är precis vad som händer stup i kvarten när det kommer till rapportering om EU. Om ett utskott i Europaparlamentet diskuterar en fråga kommer  rubriker om "EU VILL..." som ett brev på posten.

Varje gång du läser att "EU vill ditt" eller "EU har bestämt datt", då bör du ställa frågan: vem vill? Att påstå att EU vill något är lika ohjälpsamt och okonkret som att påstå att Sverige vill något. Är det Europaparlamentet som vill (alltså motsvarigheten till riksdagen)? I så fall: hela Europaparlamentet, eller ett av dess utskott, eller några enskilda Europaparlamentariker, eller vem? Är det några eller alla av medlemsländerna (motsvarighet till regeringen)? Är det ett förslag från Europakommissionen (motsvarighet till våra departement och statsförvaltningen)? Eller är det bara ett lösryckt citat från "någon från Bryssel"?

Samma sak när någon påstår att "EU har bestämt" och försöker få det att låta som att någon annan har fattat beslutet. EU är inte någon annan. Ett EU-beslut är fattat av medlemsländerna, bland annat den svenska regeringen. Och dessutom har Europaparlamentet, inklusive dina folkvalda representanter, röstat för beslutet. Det borde alltså heta "vi har bestämt, tillsammans med våra europeiska grannar...". 

Slarvig EU-journalistik är ett hot mot demokratin för om du inte får vettig och begriplig fakta om vad som händer på Europanivå, hur ska du då veta vad du vill rösta på i maj?

Wednesday, April 17, 2019

Granne med döden

Alex Marwood har så ruskig fantasi att en blir lite orolig för hur hon egentligen mår. Granne med döden är precis lika grym* och ruggig som Onda flickor och Den mörkaste hemligheten, möjligen lite mindre genial.

En ung kvinna blir vittne till något med kopplingar till grov organiserad brottslighet. Hon flyr och hittar en tillflyktsort i ett skabbigt och nergånget hus där hyresvärden gärna tar betalt i kontanter och utan folkbokföring. Vilket kanske också är skälet till att de andra hyresgästerna har valt att stanna i just det här huset, trots allt trassel med avloppen. Där är en ung tjej på rymmen, en tondöv musiklärare, en pratglad och illa omtyckt socialarbetare, en asylsökande iransk regimmotståndare och en tant som agerar extramormor åt dem allihop. Hade det inte varit för den tragiska olyckan som händer, i kombination med den mycket udda hobbyn som en av dem har, så hade de alla kunnat leva hyfsat lyckliga ihop...

Det är hemskt, det är smärtsamt och det är svårt att låta bli att sträckläsa. Det är en hel del mycket äckliga detaljer men slutet gör mig inte besviken. Hatten av för Marwood, rysardrottning.


* i ordets faktiska betydelse

Tuesday, April 16, 2019

HURRA, en bokhög!

En utsikt som nästan slår en solnedgång över sjön, eller vad säger ni?

Sunday, April 14, 2019

Var inte som knarkarna, håll rätt på objekten

Ajvide Lindqvist ger för övrigt ett strålande exempel på det där vi pratade om förra veckan, det där med subjekt/objekt.

Den tydligaste språkmarkören som skiljer ut både A-lagarna och de limboffande tonåringarna med jeansjacka i Låt den rätte komma in är att de inte klarar av att använda pronomen i objektsform. "Då ska jag ta han", grymtar mobbar-Jonnys knarkiga storebror över en pizza som han goffar i sig med bara händerna.
Du vill väl inte låta som mobbar-Jonnys knarkiga brorsa, eller hur? Så: tänk på objekten!

Saturday, April 13, 2019

Vad definierar en mamma?

Little fires everywhere av Celeste Ng är en bok om mödraskap.

Två familjer möts och trasslas in i varandras liv: nomadiska ensamstående konstnären Mia och hennes dotter möter väletablerade villaidyllsfamiljen Richardson. En av fru Richardsons bästa vänner är inblandad i en vårdnadstvist om ett adoptivbarn och de två familjerna hamnar på olika sidor i debatten.

Det blir lite övertydligt ibland, med rika och ordentliga Elena  Richardson såklart som dålig mamma och Mia Warren som inte har några möbler hemma ändå är den perfekta mamman som öser kärlek över alla och därför kompenserar för att hon är så slarvig. Papporna då? De är bara bleka bakgrundsfigurer som inte tar någon del i barnens liv.

Bortsett från det: några intressanta trådar om det där med föräldraskap. Vem har rätt att kalla sig mamma eller pappa, är det att du har bidragit gener eller att du har bidragit med aktiv föräldranärvaro? Är det alltid bättre för ett barn att växa upp med en biologisk mamma eller kan det vara bättre med ett hem där barnet får goda förutsättningar för ett bra liv? Kan du köpa dig till föräldraskap?

Varför en nu skulle vilja göra det, undrar jag häpet. Jag har aldrig begripit hur folk så lättvindigt tar på sig ansvaret för att en individ växer upp och inte blir en mobbare eller en våldtäktsman. Min gissning är att de flesta bara vill ha en gullig bebis och de tänker inte på vad det faktiskt innebär: hela ansvaret för att personen växer upp till en fullständig medborgare som klarar att stå emot grupptryck, klarar av att respektera sina medmänniskor och klarar av att rösta klokt i samhällsomvälvande folkomröstningar. Det är inget litet jobb.

Hmm, det blev visst en utvikning.

Men boken är läsvärd och tänkvärd! Inte lika bra som Ngs debutbok men värd sin plats i hyllan.

Friday, April 12, 2019

Snuvad på Brexit

- Hejdå, jag går nu! Och kommer aldrig tillbaka. Nej, vänta. Var har jag nycklarna?

...

- Du, NU går jag på riktigt. Hejdå! Jag ska bara... äsch. Har du sett mina glasögon?

...

- Jag går nu, bara så du vet. Adjö, för evigt! Adjö!

...

- Va? Ja, jag är fortfarande kvar, jag kom på att jag måste kolla facebook innan jag ger mig iväg bara. Fast nu ska jag gå.

...

- Har du sett min halsduk? Jag vet precis att jag hade den här. Jag kommer nämligen inte tillbaka för att hämta den sen!

...

- Hallå? Var är du någonstans? Varför står du inte och vinkar av mig, jag ska ju gå på riktigt nu? Vi kommer aldrig mer att ses, ju!

...

- Du, förresten, vad blir det till middag?

Wednesday, April 10, 2019

Ordbanken: rick-rolling

Jag har lärt mig ett nytt ord: rick-rolling.

Ett fantastiskt koncept! Som tydligen innebär att en gömmer länkar till Rick Astleys åttiotalshit Never gonna give you up på oväntade ställen, och den intet ont anande läsaren som klickar på länken hamnar i den fantastiska musikvideon - en pärla på så många sätt.

Utom kanske estetiskt, musikaliskt och vad gäller coolhetsfaktorn. Tydligen ska en rick-rolla folk framför allt på första april, note to self.

Jag bjuder på en youtube-inbäddning här, mycket nöje!

Tuesday, April 9, 2019

Till skillnad från Kafka: en andra chans

Naturligtvis var det ingen som lät bli att parkera på gatan när polisen satt ut skyltarna på fel sida vägen. Så de fick komma tillbaka ett dygn senare, flytta alla skyltarna och försöka igen. Det en inte har i huvudet, och så vidare...

Monday, April 8, 2019

En fantastisk bok, den här gången också

Jag vet precis när jag läste den första gången - ett och ett halvt dygn av stor läsglädje. Jag bodde i Heidelberg, gjorde ett utlandsår och fick finbesök från Sverige som hade med sig världens bästa bokpresent. Jag minns inte exakt när jag läste den för andra och tredje gången, men det var uppenbarligen lite för länge sedan, för plötsligt fick jag ett väldigt sug efter den igen.

John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in. En fantastisk, kärleksfull och ömsint bok. Och också en fruktansvärt hemsk bok om grym mobbning.

Den är så fint frammejslad! Oskar, pojken som blir torterad och trakasserad i skolan. Valet mellan att umgås med en berusad förälder eller att ty sig till en bloddrickande vampyr är inte särskilt svårt - självklart väljer han vampyren. Det enda som oroar honom lite är att andra barn ska reta honom för att vara bög. Å andra sidan har han ju utstått så mycket värre hån. Och vampyren är ju hans allra bästa vän.

Jag älskar den här boken! Grå socialrealism med en oväntad touch av monsterfest.

Det blir nog fler omläsningar över tid.

Sunday, April 7, 2019

Belgistan - att bo i Kafkaland

Den här är ju för härlig - se här en mycket typisk grej i Belgien:
Polisen har ställt ut skyltar längs hela vår gata om ett tillfälligt parkeringsförbud. Det händer emellanåt.

Men den här gången har de ställt alla skyltarna på den sidan av gatan där det ALLTID är parkeringsförbud... Hur ska det tolkas? Är det ironiskt? För att förvirra oss? Är det en övning? Att förvänta sig att belgare ska tolka det generöst och låta bli att parkera på andra sidan är överoptimistiskt.

Kafka hade inte kunnat skriva det bättre. Tur att jag alltid förflyttar mig per cykel.

Friday, April 5, 2019

Nya användningsområden för Mårror

Vet ni vem jag stötte på höromdagen? Ingen mindre [sic] än Lilla My! Där gick hon skogsvägen fram, fräsande och spottande som en katt, med en skrinda på släp. I skrindan hade hon en enorm hög med filtar - trodde jag! Men så gluttade jag under en flik och - hu! - därunder satt ju Mårran!

- Men Lilla My, vart ska du ta vägen med henne? undrade jag förskräckt.

- Norrut! sa Lilla My bestämt, utan att sakta ner på farten.

- Och vad ska ni göra norrut då?

Hon är förunderligt stark, Lilla My. Jag kunde knappt hålla jämna steg med henne, och då drog hon ändå en hel Mårra efter sig på den knaggliga grusvägen.

- Hördudu! sa Lilla My och spände ögonen i mig. - Det är ert fel, alltihopa. Om ni människor hade varit lite mindre egenkära och lite mer beredda att offra lite av er egen bekvämlighet, då hade jag kunnat sitta i ett träd och kasta kottar på Mumintrollet just nu.

- Hmm. Har det här möjligen med klimatfrågan att göra?

- Just det! Plan A är ju att ni idioter ska sluta okynnesflyga till Thailand och börja äta mer vegetariskt. Sluta ta fossilbilen för töntigt korta sträckor, särskilt inom tätort. Men jag litar inte på er! Det går för långsamt! Så jag ska ta med mig Mårran och se till att hon fryser ner så många kvadratkilometer is som möjligt medan den fortfarande finns kvar. Något hinner vi kanske fortfarande rädda.

- Strålande idé. Låt mig hjälpa till och knuffa på.

- Dumskalle! Du ska inte knuffa. Du ska gå hem och se över dina elavtal och kolla igenom att du har ordentligt isolerade fönsterlister. Och skriva en inköpslista för en helt vegetarisk matvecka, gör det nu med detsamma.

Jag tittade såg efter den vippande lilla hårknuten tills hon försvann runt kröken, sedan satte jag av hemåt för att omedelbart göra min hemläxa.

Thursday, April 4, 2019

Ankare

I en boklåda på en loppis i somras hittade jag Klas Östergrens lilla roman Ankare, men sedan har den blivit liggande. Tills nu!

Ett fyllo till man driver runt i en liten fiskehamn och beter sig illa. Obegripligt nog har han en fru och ett barn som bara har övergivit honom till hälften. Jag blir mycket irriterad. Men ändå - så långsamt kryper det fram varför han försöker bedöva sig och sitt dåliga samvete. Sannerligen, där finns det skäl att jaga glömska. Mannen sysslar nämligen med en särdeles ljusskygg hantering, i sin strävan att få ihop nog med pengar för att frun och barnet ska kunna leva gott.

Det är ju inte särskilt intressant att läsa om folk som vinglar runt och är berusade. Det är frustrerande och ganska äckligt. Klas Östergren lyckas ändå göra något av berättelsen, så hatten av för det.

Mansporträtten: ganska mångfacetterade. Kvinnoporträtten: obegripliga och mycket, mycket svaga. Sammanlagt läsbetyg: mittemellan.

Tuesday, April 2, 2019

APRIL APRIL JAG GER MIG ALDRIG!

Är ni helt bortitok? Det är väl klart att jag inte tänker ge upp ett så vansinnigt praktiskt ord som hen. Om något var ett solklart april-lur så var det väl detta.

Bring it on, trollkompis, jag tänker försvara henom till sista bläckdroppe!

Monday, April 1, 2019

Okej, okej, jag ger mig

Min nya anonyma kompis har övertygat mig.

Det verkar ju jättekrångligt det där med tre pronomen. Vem behöver det PK-laddade ordet hen, egentligen?

Från och med nu ska jag vara traditionell och bara skriva han/hon, så det så.