Wednesday, February 13, 2019

Den fräckaste diamantstölden

En intressant sak med hårdkokta ungdomsdeckaren Detektiv P berichtet: Der frechste Diamantenraub ("Detektiv P berättar: den fräckaste diamantstölden") är att det inte finns någon författare villig att låta sitt namn förknippas med texten. Inget författarnamn någonstans, inte på omslaget, inte på titelsidorna, inte när en googlar förlaget.

Hade det inte varit för att den är en typisk produkt av sent sjuttiotal hade jag funderat på om den kanske kunde vara AI-producerad.

Troligare är dock att någon förlagsanställd knåpade ihop boken på en kaffekvart, kanske med kraftig baksmälla, och sedan vägrade att ta något som helst ansvar för resultatet.

Jättecoola och mycket machoida privatdeckaren Percy Payne blir inringd till ett mystiskt låsta-rummet-drama. En juvelerare har lämnat en låda särskilt dyrbara diamanter i sitt pansarbeklädda källarvalv - han går uppför den enda trappan, hämtar något annat och när han kommer ner igen är diamanterna borta. Oj oj oj! Polisen tror att juveleraren har hittat på alltihop för att få ut försäkringen men när en snygg blondin kliver in hos Percy Payne med en köksvisp blir det förstås ordning på alltihop. Sportbilar, sexism, fjantig dialog och en helt orimlig intrig som får en fullständigt orelaterad upplösning på slutet.

Jag hade inte heller velat ha mitt namn på den här boken.

No comments:

Post a Comment