Wednesday, March 8, 2017

Bitterfittan

Det finns mycket som jag håller med om i Maria Svelands Bitterfittan. Självklara saker som ändå behöver sägas. Det där om hur svårt det blir att bygga ett jämställt samhälle när det är fortsatt ojämlikt för många på individnivå. Om hur många män som curlas och passas på av kvinnor, hur kvinnor så ofta bygger mäns självförtroende och män så ofta river kvinnors självförtroende. Om hur fler kvinnor skulle behöva ta sig i kragen och sluta ställa upp på det ena och det andra och om hur fler män måste vakna upp och börja ta sitt ansvar de också.

Och så finns det saker som verkligen stör mig. De onödiga hatbudskapen med klassbetoning till exempel. Nej, jag tycker inte att det är mindre förkastligt att vräka ur sig hat, generaliseringar och fördomar "uppåt", det är alltid illa.

Men när det gäller jämställdhetsdilemmat förstår jag vad hon menar, även om jag tack och lov inte känner igen mig själv i precis allt.

Bitterfittan handlar om en ung mamma som åker på egen semester, bort från sin man och tvåårige son. För att få tänka egna tankar ett par dagar och få sova ostört några nätter. Men medan maken har kunnat vara borta veckovis under barnets uppväxt och aldrig fått skit för det så blir hon enbart skuldbelagd - av barnet, av resenärer hon möter, av sig själv. Och hon börjar fundera på hur jämställdheten i familjen hänger ihop med resten av verkligheten.

Jag tror att många skulle ha nytta av att någon gång läsa den här boken och fundera över den.

4 comments:

  1. Det var den allra första boken vi valde i vår bokklubb - ett utmärkt sätt att pejla av de andra i gruppen när man ännu inte riktigt känner varann.

    ReplyDelete