Wednesday, August 31, 2016

Nordpolen

Den spelar inte Björneborgarnas marsch och den innehåller inte korvkaka, men det går i magiska mängder godsaker i den. Hjalmar Hjortron kunde inte ha gjort det bättre.
Vi har skaffat en ny frys för att få plats med alla påsar blåbär och äppelmos och rabarber som vår trädgård + skog bjuder på. Jag känner mig som en miljardär.

Monday, August 29, 2016

En främmande man

Jag gjorde en omläsning av Maria Langs En främmande man. Puck Bure är alldeles extra våpig och sjåpig men i övrigt är den helt okej, inte genial men fullt läsbar. Jag mindes som vanligt inte vem mördaren var och gissade alldeles galet.

Det är en mycket kort liten deckare, jag tror att jag läste den på knappa två timmar. Puck med bihang åker på semester till ett öde torp mitt i Bergslagen. Där blir det snart dramatiskt. För femton år sedan begicks ett blodigt mord och precis nu råkar den dömda mördaren komma tillbaka till byn efter sin fängelsevistelse. Men kommissarie Christer Wijk tvivlar. Kanske var mannen oskyldigt dömd? Samtidigt som de nystar i det gamla mordet får de dessutom ett alldeles färskt lik på halsen.

Saturday, August 27, 2016

Därför behövs uppfostringsboken

- Hörrdu Tassa!
- Ja, Matte, vad är det?
- Kan du förklara hur det här har gått till?
- ...oj, hmm, det var nog så när jag kom.
- Det är inte så att du har börjat tugga på mina böcker igen?
- Neeej, det tror jag bestämt inte. Det kanske var räven. Eller Husse! För vet du Matte, jag är oskyldig som en brud.

Friday, August 26, 2016

Kvinnorummet

Jag har hittills i år läst tre titlar ur den feministiska litteraturkanonen:

- Virginia Woolf, Ett eget rum
- Nawal el Saadawi, Imamens fall
- Marilyn French, Kvinnorummet

Jag rekommenderar alla tre! Men kanske särskilt Marilyn French. Inte lika akademisk som Woolf och inte riktigt lika nattsvart som Saadawi.

Kvinnorummet handlar om en grupp kvinnor i USA från femtiotal till sjuttiotal. De är den första generationen som får tillgång till högre utbildning. Men det gör ingen skillnad, de förväntas ändå bli hemmafruar som tjänar sina män.

Det är smärtsamt. Kvinnorna försöker ta sig ur sina gyllene burar men finner sig fastlåsta, hotade, frihetsberövade av hela samhället. French väjer inte för någon aspekt. Våldtäkt inom och utom äktenskapet, ekonomisk ofrihet, orättvisor i utbildning, arbetsliv och hushåll. Skarpsynt och viktigt, även om vi tack och lov har kommit mycket långt sedan dess. De framsteg som har gjorts för jämställdheten ska inte tas för givna, de måste försvaras och befästas.

En mycket bra roman.

Wednesday, August 24, 2016

Om tiggeri

Det diskuteras förbud mot tiggeri. Eftersom bloggen inte är klyftig nog att förstå hur ett sådant förbud skulle kunna lösa någons problem bjöd den in två expertkommentatorer för att förklara saken.

- Först och främst: välkommen Martin Beck! Du som är polis, kan du förklara hur man ska kunna urskilja vem som tiggt olagligt och vem som bara bett en annan människa om hjälp?

- Det är enkelt. Poliser som jag har instinkt för vem som är boven, även när det finns många motsägelsefulla ledtrådar. Det kommer inte att bli några problem.

- Så det går att skriva en lagtext som förbjuder bara just det tiggande som folk tycker är oestetiskt och störande?

- För en polis kommer det vara mycket lätt att hålla isär begreppen. Min kollega Gunvald Larsson kommer att hålla kurser i sensitivitet så att ingen begår något övertramp. Det kommer att gå fint.

- Tack, Martin Beck. Då vänder jag mig istället till dagens andra gäst, flickan med svavelstickorna. Kan ett förbud verkligen hjälpa mot fattigdom?

- O ja. Det tror jag. Så fort Rumänien och Bulgarien hör talas om förbudet kommer de genast börja arbeta aktivt mot diskriminering och skapa möjligheter för romerna att utbilda sig och arbeta hemma istället.

- Fast det kommer väl ändå inte att hända?

- Jo då, annars skulle väl inte regeringen komma med ett sånt här förslag! Så dum du är.

- Du har ju själv erfarenhet av tiggande, skulle din situation ha förändrats av ett tiggeriförbud?

- Det kan tänkas. Kanske skulle jag ha frusit ihjäl med en böteslapp i handen. Det är ju en väsentlig skillnad. Och huvudsaken är ju att folk inte behöver påminnas om fattigdom när de handlar lösgodis till fredagsmyset.

- Då fick vi klarhet i det - tack så mycket båda två.

Monday, August 22, 2016

Journalism i Ankh-Morpork

Av någon outgrundlig anledning började jag inte läsa Terry Pratchett förrän ganska nyligen. Skivvärldsserien är ju fantastiskt rolig och precis sådan där absurd humor jag gillar. Så jag läste The truth som den gula huliganens pappa bidragit med till gemensamma bokhyllan.

William de Worde råkar uppfinna en dagstidning. I redaktionen ingår ett gäng dvärgar, en fotograferande vampyr som svimmar av varje gång blixten går samt den undersköna Sacharissa Cripslock. De vill berätta sanningen om saker som händer i Ankh-Morpork men hamnar omedelbart i trubbel på grund av ett scoop om en pågående konspiration mot stadens styrelse. Som tur är har de ett trumfkort på hand: en hink magiska ålar som kan skapa mörkt ljus med tidsloopar i. Skruvat och fartfyllt i bästa Pratchettstil.

Sunday, August 21, 2016

Maja Hagerman

Jag lyssnade ikapp ett par sommarpratare och kom till Maja Hagerman. Upptäckte samtidigt att vi faktiskt har en av hennes böcker i bokhyllan: Försvunnen värld. Jag är dålig på faktaböcker men försökte mig ändå på den eftersom Hagerman berättade så bra i sitt sommarprogram. Lätt att lyssna på, intressanta fakta, inget svammel eller självömkeri. En bra berättare helt enkelt.

Försvunnen värld handlar om tidig svensk historia med utgångspunkt i den enorma arkeologiska utgrävningen i samband med E4-bygget i norra Uppland för ett tiotal år sedan. Jag har inte hunnit särskilt långt men det är mycket bra läsning. Lätt att följa med, levande och intressant. God berättarkonst blandat med nyttig folkbildning. Vad mer kan en önska sig?

Friday, August 19, 2016

Att fira fredag

* Fredagskväll
* Bästa soffhörnet
* Ett glas vin
* Storslagen feministlitteratur
Jag läser Marilyn French, Kvinnorummet. Den är fantastisk men å så sorglig. Recension kommer om ca 250 sidor.

Thursday, August 18, 2016

Utrikespolitisk analys: Tintin om Turkiet

Turkiet har varit på tapeten hela sommaren. Kuppförsök, bombdåd, massarresteringar och flyktingar som utpressningsmaterial. Bloggen bjöd in två experter för att få kommentarer till utvecklingen.

- Välkommen, Tintin. Som utrikeskorrespondent och orädd journalist har du ju sett både det ena och det andra. Vad tänker du om situationen i Turkiet idag?

- Jag har själv aldrig varit där. Däremot i närbelägna Syldavien och Bordurien. Men så mycket har jag förstått: journalister fängslas i parti och minut. Det är en skam!

- Så vad borde omvärlden göra?

- Om jag hade varit EU-kommissionens ordförande hade jag tillsatt en diplomatisk delegation med kapten Haddock i spetsen. Det är en man som inte är rädd att säga vad han tycker. Han skulle kunna ge Erdogan en uppsträckning som heter duga. Samtidigt skulle man i hemlighet skicka in general Alcazar med en gerillatrupp att spränga fängelset och släppa ut alla fångar. Alcazar skulle råka hitta en flaska ouzo och bli full och skojig. Madame Castafiore skulle dyka upp och charma Erdogan medan kapten Haddock hamnade i knipa på grund av sitt hetsiga humör men jag och Milou skulle rädda situationen i tid till sista uppslaget. Finurligt, eller hur!

- Eh, ja. Mycket finurligt. Då säger jag välkommen till dagens andra gäst, Humbert Humbert. Vad är din analys?

- Jag håller inte med min naiva kollega. Spektakulära ingrepp i en suverän stats angelägenheter är omöjliga idag. Dessutom är Erdogan inte alls en diktator, tvärtom.

- Inte det? Men alla meningsmotståndare i fängelserna då?

- Det är säkert bara ett missförstånd. Erdogan är en känslig man som vet att värdera kärleken. Hans regering tar sitt ansvar för att hjälpa de par som annars skulle ha svårt att kunna leva öppet med varandra i lycka och harmoni och ömsesidig kärlek.

- Tack för de intressanta åsikterna. Panelen är slut för idag men missa inte nästa veckas program när Long John Silver och Babar kommer för att diskutera situationen i Somalia. Hej så länge.

Tuesday, August 16, 2016

Samhällsinformation: varning för farliga barn

Jag gillar den här bostadsrättsföreningen. De tar sitt ansvar och varnar allmänheten. Se upp! Barn på gården! Ingång sker på egen risk!

Sunday, August 14, 2016

Flavia de Luce går igen

Jag erkänner. Jag köpte en bok.

Jag skulle ha en bokklubbsbok och så råkade Flavia de Luce följa med på köpet, jag vet inte hur det gick till.

Speaking from among the bones är den femte delen i Alan Bradleys serie om nu tolvåriga Flavia, självlärd CSI-specialist i miniatyrformat. Femtiotalsmiljö och ett fantastiskt roligt och drivet språk - jag älskar böckerna. Mordgåtorna är trivsamma men egentligen mest ett alibi för att få läsa om Flavia, morbid och mordisk keminörd som kokar ihop gifter och smider planer mot storasystrarna.

Friday, August 12, 2016

Somerset Maughams märkliga biskopshatt

Gammelmoster frågade mig vad det är för märklig symbol på framsidan av alla Somerset Maughams böcker. Det är en skarpsynt tant, får jag säga, själv har jag aldrig lagt märke till den här skumma biskopshatten som mycket riktigt är tryckt på många Maugham-romaner, i alla fall på de äldre utgåvorna.
Det är ett slags kors med två böjda streck över, strecken har igelkottspiggar. Det är inte förlagets märke för det finns på försättsbladet och är en kvarn.

En rask googling avslöjar att Maugham "hittade" den här symbolen under en resa i Marocko och hävdade att det är något mot det onda ögat. N.B. det kan lika gärna vara en logotyp för ett lokalt speditionsföretag, symbolen verkar inte vara något vedertaget onda-ögat-relaterat enligt internet.
Det var länge sedan jag läste något av Maugham så jag tänker inte ge mig på att försöka förklara vad han skriver om. Om det blir en omläsning återkommer jag i frågan.

Wednesday, August 10, 2016

Experiment: bokbeställningen som försvann

När biblioteket spelade mig ett spratt för en månad sedan och trollade bort min bokbeställning (ledset öppet brev finns här) bestämde jag mig för ett experiment. Jag reserverade en ny bok till bibliofilialen med sommarstängt för att se hur lång tid det skulle ta innan någon hörde av sig.

Måndag 8 augusti klockan 14 öppnade lokala bibblan efter sommaren och måndag 8 augusti kl 14:26 fick jag e-post om att jag kunde hämta boken nu. Fem veckor efter beställningen.

Ett par timmar senare fick jag ny e-post om att de har hittat Ivo Andric, Bron över Drina, som mystiskt försvann efter att jag hade beställt den till fel bibliotek och sedan försökt radera beställningen. Vilket stärker mina misstankar att första felbeställningen legat HELA sommaren i det stängda biblioteket.

Men viktigast av allt: lokala bibblan har öppet igen! Och jag har nya böcker att läsa.

Monday, August 8, 2016

Bättre Bert

Sören Olsson och Anders Jacobsson gick ut häromdagen och berättade att de skriver om Bert-böckerna för att göra dem lite mindre sexistiska. Kanske blir det också en ny Bert-film i något mildare tonläge.

Jag har undrat hur pojkar som läser Bert reagerar, har de blivit upprörda över hur killar dumförklaras i böckerna? Har aldrig hört något om det. Inte för att folk ofta pratar om Bert-böckerna nu för tiden.

Bert och hans vänner beter sig illa, riktigt illa, mot tjejer och mot varandra. Framför allt kanske mot varandra. Jag är inte säker på att det bara är dåligt, det är antagligen en skildring av hur unga killar faktiskt har det (förjävligt) men visst vore det trevligt om nästa generation fick läsa mindre grova och snuskfixerade killböcker. Böcker som inte beskriver grabbar som hjärnbefriade idioter.

Sunday, August 7, 2016

Epilepsin i litteraturen

Jag läste ju ABC-morden häromsistens, den är inte särskilt bra, men framför allt är den jätte-inte-bra just vad gäller beskrivningen av epilepsi.

Epilepsi eller rättare: epileptiska anfall - de kan orsakas av många olika sjukdomar och idiopatisk epilepsi är bara en möjlig diagnos - förekommer i många romaner men sällan särskilt korrekt beskrivet. Jag vet, för en i familjen är epileptiker och vi ser kluster av grand-mal-anfall sisådär var sextionde dag, senast igår och idag.

Agatha Christie vill i ABC-morden få oss att tro att syndabocken Alexander Bonaparte skulle kunna ha mördat under ett epileptiskt anfall och därför inte minns vad han har gjort. Jag tror inte att Christie någonsin sett ett epilepsianfall i verkliga livet. Tro mig, någon som drabbas av ett grand mal traskar inte iväg och har ihjäl just Alice Asher i Andover.

Inte heller hamnar en epileptisk hund i månadslång koma - om ett krampanfall pågår mer än ett par minuter måste en genast åka akut till veterinär. Daniel Pennac, jag tittar på dig. Skriv om Au bonheur des ogres, s'il vous plaît.

Dostojevskij däremot hade epileptiska anfall själv och skrev Idioten om den "fallandesjuke" Furst Mysjkin som därför utsätts för samhällets hån och misstänksamhet. Tack och lov är förståelsen - och medicinerna! - bättre idag.

Om du liksom jag har en epileptisk hund: ge inte upp. Det går att leva ett bra hundliv ändå tack vare medicinerna. Och med nosen-i-kameran-bild hade även en helfrisk hund sett så här korkad ut.

Friday, August 5, 2016

Kroppslig smärta i DDR

Christa Wolf var en tysk författare med nära kopplingar till Östtyskland. Hon tycks ha varit aktiv i socialistpartiet och de flesta av hennes romaner handlar om livet i DDR.

Till exempel den relativt sena romanen Leibhaftig, ungefär "förkroppsligad", i svensk översättning heter den Liksom levande.

En kvinna tas in akut på sjukhus för en komplicerad blindtarmsinflammation som urartar. Infektionen går inte att stoppa, hennes immunförsvar verkar ligga nere. Ett sammanbrott säger läkaren, det blir en slags förlösande ord och kvinnan går i halvdvala igenom en serie drömsekvenser där hon först irrar vilse i källarlabyrinter men så småningom får fast mark under fötterna. Och då kan hennes kropp också börja läka. Det tycks vara DDRs sammanbrott som spökar i både kvinnan och samhället: sjukhuset hon ligger på har brist på allt, men det får inte sägas högt eftersom det vore statsfientligt.

En utmärkt liten roman, kort och rapp. Hemsk och bitvis lite förvirrande. En bok för när en vill känna sig lite intellektuell men inte orkar med något riktigt jobbigt.

Wednesday, August 3, 2016

Vad äter de när de inte kan få hober (och mig)

"'I am being eaten alive!' cried Pippin. 'Midgewater! There are more midges than water!'
'What do they live on when they can't get hobbit?' asked Sam, scratching his neck."
Jag vet inte hur det är där du bor men vi har haft broms, mycket broms i sommar. Både vi och hunden har utsatts för ofrivillig blodgivning och det kliar något så in i vassen. Men vi har mycket mer vatten än myggor och det är ju i alla fall något att vara glad över.

Tuesday, August 2, 2016

Den stora vida världen

Sinclair Lewis fick nobelpriset i litteratur 1930 och blev den förste US-amerikanen att motta priset. Han dog i Rom av alkoholrelaterade skador 1951 och strax därefter gavs hans sista roman ut: World so wide. 

Kanske borde jag ha gjort bättre efterforskningar och valt en tidigare titel att läsa av Lewis. World so wide är nämligen inte bra. De alkoholrelaterade skadorna var sannolikt redan en bra bit på väg när boken skrevs.

Det handlar om en ung man som kör ihjäl sin gnälliga fru och sedan reser till Italien för att förkovra sig och lindra sorgen. Där träffar han en intellektuell och högutbildad kvinna som naturligtvis därför beskrivs som en ful häxa. Han behandlar henne illa och lämnar henne till slut för en rejäl amerikansk flicka utan egna ambitioner, som kan ägna sitt liv åt att hämta hans tofflor.

Tonen är raljerande och det ska nog anses vara en komedi, men den är taffligt hoprafsad förutom att jag har svårt för det misogyna. Slutet är ett rent slarvjobb - kanske skrumplevern satte in och satte stopp för skrivandet. Inte en sekund för tidigt.