Monday, February 29, 2016

Tematrio: Europeiska uppväxtskildringar

Lyrans tematrio idag handlar om uppväxtskildringar. Eftersom Feministbiblioteket samtidigt har utlyst #europafest2016 så får det bli en kombo. Och för att krångla till det lite till så plockar jag tre europeiska nobelpristagare! Se där en trio-trio.

Elias Canetti var en oerhört europeisk europé. Tyskspråkig, född i Bulgarien, uppvuxen i Österrike och Schweiz, brittisk medborgare, bodde i Frankfurt och dog till slut i Zürich. Självbiografiska romanen Die gerettete Zunge är lika mörk som Europas nittonhundratalshistoria, eftersom han levde mitt i smeten när det hände.

Günther Grass föddes i det som senare blev Polen men gills som tysk - fast själv kallade han sig kashubier. Identitet är en märklig sak. Lika märklig som lille Oskar Matzerath i romanen Die Blechtrommel. Han växer upp mitt i kriget och runt om honom dör folk som flugor - och snarare på grund av Oskar än på grund av kriget.

Roger Martin du Gard var däremot fransk helt och hållet. Hans romansvit Les Thibaults följer två mycket olika bröder som växer upp i skuggan av en tyrannisk far. Mycket franskt! Och lite tungläst, ärligt talat.

Europafest bland bokbloggarna!

Feministbiblioteket gick i land med den avundsvärda utmaningen att läsa något från varje EU-land. Grattis! Läs mer om bedriften här.

För att fira har hon utropat en Europavecka och som den EU-nörd jag är hakar jag självklart på. Hela veckan blir det något mer eller mindre Europarelaterat här på bloggen. Det kommer börja seriöst men eventuellt gradvis urarta.

Willkommen, bienvenue, welcome, och hälsningar från Bryssel, Europas hjärta*! 

* Eller kanske snarare: Europas blindtarm

Sunday, February 28, 2016

Jag antar motsatsutmaningen

Jag snubblade över den här roliga bokbloggtävlingen hos Magiska Runor: "motsatsutmaningen"!

Magiska Runor har konstruerat 30 motsatspar, till exempel: En bok som innehåller frostskador / En bok som innehåller strandhäng eller En bok där någon har försvunnit / En bok där någon hittar hem.

Det gäller att under 2016 läsa böcker som passar in på de här motsatsparen. För varje läst bokpar samlas poäng och det finns ett pris att vinna i slutet av utmaningen.

Jag har till exempel redan kryssat det här paret:
  • En bok med minst 2 huvudpersoner: Vicente Aleixandre, Insiktens dialoger, en bok som består av märkliga dialoger mellan mer eller mindre omaka par.
  • En bok som innehåller ensamhet: Kjell Westö, Hägring 38, om två mycket ensamma människor som jobbar tillsammans - en chef och en sekreterare. Tills det förflutna kommer ikapp.
Mina framsteg kommer att loggas på den här sidan. Häng med du också!

Friday, February 26, 2016

Fredagsjerka: fan fiction

Annikas bokblogg har börjat med fredagsfrågor igen. Veckans fråga är: vad tycker du om fan fiction?

Jag sysslar mycket med karaktärsstöld själv. I vällovligt syfte förstås. Och jag läser gärna metalitteratur av alla slag. Men det ska vara ärlig fan fiction, inte förlagsdriven fuskdito!

Bra exempel på utmärkt fan fiction: När döden kom till Pemberley, av P.D. James. En strålande Austenhyllning med deckargåta à la James. Elegant återanvändning av geniala Elizabeth Bennet.

Exempel på dålig fan fiction: "Fjärde millennieboken" av David Lagercrantz. Om den här romanen bara hade getts ut i Lagercrantz namn hade det kunnat vara fan fiction och det hade varit helt okej. Men den säljs som "fortsättning på millennieserien". Det är fusk och ofog och luktar girighet, inte litterär leklust.

Så tuktas en nätboggart

Bäst som vi satt där, Don Quijote och jag, så lutade sig någon från bordet bredvid över och la sig i samtalet. Det var professor Remus Lupin! Tänk att han också var i Bryssel och drack öl.

-Väderkvarnar, sa han, det är inte det enda problemet. Själv är jag nu anställd av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap för att jaga nätboggarts.

-Nätboggarts? Undrade jag - dem hade jag aldrig hört talas om.

-Ja, eller nättroll som de ibland slarvigt kallas. En slags shapeshifters som lever av att provocera människor på internet. De skriver hemska kommentarer eller skickar sexmeddelanden till unga tjejer på chatforum eller gör förskräckliga uttalanden bara för att förarga folk.

-Ja, sådana har jag ofta träffat på, bekräftade riddaren av den sorgliga skepnaden.

-Men det finns en enkel trollformel som snabbt tar kål på dem, fortsatte Remus. De tål nämligen inte att bli skrattade åt! Tänk på något skojigt och säg efter mig: Riddikulus.

Don Quijote och jag övade en stund. Och faktiskt, efter en liten stund hade vi skrattat ihjäl både en snuskhummer och en rasistboggart som försökte koppla in sig på min blogg.

Thursday, February 25, 2016

Välkommen, Mr Chance

En annan bok jag hittade i stugans bokhylla är Finnas till av Jerzy Kosinski. En rolig och ganska märklig liten satirroman som filmades 1979 under titeln Välkommen, Mr Chance.

En man i trettioårsåldern har vuxit upp hos en excentrisk miljardär och har aldrig varit utanför huset och trädgården - men han har sett mycket TV. En dag dör miljardären och Mr Chance tar ett par av hans dyra kostymer och beger sig ut i världen.

De fina kostymerna tar honom raskt rakt in i societeten där han ger plattitydsvar på samtliga frågor och därför antas vara djupsinnig och genial. Inom kort har han erbjudits plats i en TV-show, i en bolagsstyrelse och - varför inte - i Vita Huset...

Wednesday, February 24, 2016

Varning för väderkvarnar

Igår när Tassa och jag var på promenad såg vi plötsligt två välbekanta fyrbeningar stå bundna utanför lokala puben. En skraltig häst och en nätt liten åsna - det kunde inte vara några andra än Rosinante och Rucio!

Och mycket riktigt, därinne satt riddaren av den sorgliga skepnaden tillsammans med Sancho Panza.

Don Quijote såg om möjligt ännu mer utsliten ut än vanligt och jag frågade hur det var fatt.

- Det är alla de där väderkvarnarna. De poppar upp till höger och vänster. Hur ska en stackars riddare hinna bekämpa dem alla?

Han suckade och tog en slurk öl innan han förklarade vidare:

- Vår tid är full av verkliga jättar. Krig i Syrien, otäcka klimatförändringar, populistregeringar i halva Europa. Men folk verkar inte nöja sig med de riktiga kriserna. De väljer istället att sprida falsk alarmistisk skräckpropaganda utan att kolla källorna. De bygger sina egna väderkvarnar! Istället för att prata konstruktivt om hur vi ska minska användningen av fossila bränslen sprider folk ljug om att vaccin orsakar autism. Istället för att leta fakta om vad som händer på Medelhavet hittar folk på historier om massvåldtäktsrisk. Istället för att diskutera varför folk låter sig luras av pratkvarnarna Marine Le Pen och Jarosław Kaczyński facebookklickar människor på länkar till märkliga bloggartiklar om att "EU är dum".

Jag hade inget bra svar till den gode riddaren. Vi tog en öl till.

Monday, February 22, 2016

Tematrio: böcker jag borde läsa snart

Lyran frågar efter böcker vi äntligen kommit oss för att läsa eller böcker vi snart äntligen borde komma oss för att läsa. Jag har inte läst ut några långvariga läslisteböcker på senare tiden (mina läslistor blir sällan särskilt långvariga) men de här står på brådskande tur:

Lev Tolstoy, Krig och fred. Jag älskar ryska klassiker, så varför har jag inte än läst denna?

Charlotte Brontë, Villette. Jag älskar Charlotte Brontë, så hur kan jag ha missat den här?

Chimamanda Ngozi Adichie, Alla borde vara feminister. Ngozi Adichie är en av mina husgudinnor och jag gillar feministisk litteratur, så varför har jag inte läst den här ännu?

Ack, så många frågor, så få svar.

Harry del 4

Jag läste ut den fjärde delen i HarryPotter-serien (ödlehjärnan blev GLAD!) och måste genast kasta in en rättelse:

Angelina Jones hudfärg nämns visst, på ett ställe i boken beskrivs hon som "a tall black girl".

Hermiones burriga hår nämns också ofta och visst låter det som en möjlig afro när en läser med de glasögonen på.

I övrigt är just Goblet of fire en av de skummaste böckerna i serien, näst efter första boken. Här blandas bisarra äventyr med ett första uns verkligt mörker. Logiken håller kanske inte hela vägen, men det vägs upp av den höga hastigheten genom hela storyn. Och nu börjar jag komma fram till de mer intressanta delarna i serien... Fortsättning följer!

Sunday, February 21, 2016

Bookcrossing

Jag blev tipsad om projektet bookcrossing, ett internetforum för folk som vill cirkulera böcker.

Så här går det till: surfa in på www.bookcrossing.com och registrera böcker som du vill sätta i global cirkulation. Då får du ett individuellt nummer för varje bok. Sedan kan du skriva ut små etiketter där bokens nummer fylls i. Klistra in etiketten i boken och ge bort den till någon eller släpp den vind för våg någonstans där den kanske blir upphittad - ett café, en tågstation, ett väntrum.

Om du hittar en bok med en sån här etikett i kan du logga in på sidan och se varifrån boken kommer, hur den har vandrat och förstås logga att du har träffat på den.

Jag har nu testat att släppa ut tre böcker i friheten. Det blir spännande att se om någon hittar dem och loggar in!

Friday, February 19, 2016

Guldlock och microvågsugnen

Du vet säkert att både Leonardo da Vinci och Jules Verne var före sin tid och skrev om fantastiska uppfinningar långt innan de var uppfunna. Vinci beskrev helikoptern, Verne berättade om u-båten.

Det många missar är att några av våra klassiska sagoberättare var minst lika framsynta!

Sagan om Guldlock och de tre björnarna är ett exempel. Björnarna har lagat gröt och lämnat tallrikarna obevakade en stund precis när parasiten Guldlock kommer smygande. Hon provsmakar gröten. En är för kall, en är för varm och en är precis lagom.

Hur kan det komma sig?

Det finns naturligtvis bara en enda rimlig förklaring till den ojämna gröttemperaturen. Björnarna har lagat den i micron.


Trivia: i originalversionen av sagan om de tre björnarna - nedskriven av Robert Southey 1837 - var den oinbjudna gästen en otäck hemlös gumma som snyltade på de stackars björnarna. Guldlock skrevs in i historien senare.

Thursday, February 18, 2016

Tre små gummor

Maria Lang är ganska pålitlig med lättlästa, harmlösa pusseldeckare. I Tre små gummor är det tre tanter som går en dag till marknaden i Skoga. Där blir de mördade med karusell och karamell och mitt i alltihop figurerar en tioårig Christer Wijk, blivande kriminalkommissarie.

Omläst ur bokhyllan - två timmars läsning.

Wednesday, February 17, 2016

Fiktiva bokklubben: Ännu mer (fler) Thursday Next

Den fiktiva bokklubben skulle träffas hos mig igår kväll och det blev lite kaosartat, det får jag medge. Jag bor ju nämligen i Bryssel och där är både byggstandard och servicenivåer kvar på ungefär 1890talet.

Först kom Muminmamman, hon gav till ett utrop redan i ytterdörren: "Men kära vän, du har ju mögel i taket!" Jag protesterade men hon rotade rätt på klorin och en trasa och stod precis och skrubbade som värst när Hermione ringde på.

"Det där är en kvinnofälla", konstaterade Hermione, "du borde inte stå där och städa, det är ofeministiskt." Däremot tittade hon fundersamt på mitt trasiga kylskåp. Grannens vattenläcka som orsakat mitt takmögel och en stor mängd elfel har bland annat slagit ut halva köket. Hermione drog fram sin trollstav och började muttra "Reparo", men så fort hon fick igång elen till kylen gick proppen till diskmaskinen, och vice versa.

Där ungefär kom Ms Marple inskramlande med handväska och allt. Hon struntade blankt i både fuktfläcken i hallen och gnistregnet i köket, hon damp istället rakt ner i soffan och bad om en sherry. Sannerligen, med ålder kommer visdom.

Jag gick tillbaka ut i hallen och försökte lirka ner Muminmamman från trappstegen - hon såg ut att vilja ge sig på min spindelväv också och i den takten skulle vi ju aldrig få diskutera Jasper Ffordes The woman who died a lot.

Det är en något mindre rolig bok än de tidigare i serien, eller så har jag bara börjat vänja mig vid de halsbrytande vändningarna. Det är fortfarande galen berättarkonst och liknar inget annat jag läser. I The woman who died a lot drabbas Thursday Next både av minnesförvirring och en serie mycket välgjorda kopior av sig själv. Alla i bokklubben var eniga om att vi fnissat mindre än förväntat men att det ändå var en läsvärd bok.

Hermione fick för övrigt inte fason på min köksel så jag kommer behöva lita på opålitliga belgiska hantverkare ett tag till. Kanske att de faktiskt lagar någonting nästa gång de kommer, om och när de kommer.

Monday, February 15, 2016

Tematrio: kärlek

Lyrans tematrio går på alla-hjärtans-dag-tema: böcker om kärlek. Jag har säkert nämnt det förut men de tre mest romantiska böckerna jag läst och ändå älskat är:

- Bram Stokers Dracula. Så sliskigt romantiskt men så oerhört fint. Och så en odöd greve mitt i alltihopa.

- Audrey Niffeneggers Tidsresenärens hustru. Kanske den vackraste kärlekshistoria som någonsin skrivits. Med det lilla problemet att den ena i paret inte alltid är på plats i rätt tid.

- Nadine Gordimers The pick-up. En kärleksberättelse som inte leder den vanliga vägen till ett typiskt slut, tvärtom. Om migration och främlingskap och en mycket oväntad kärleksförklaring.

Pygmalion

George Bernard Shaws romantiska komedi Pygmalion från 1913 var något av en överraskning för mig.

Jag kände förstås till storyn i Shaws Pygmalion i stora drag. Men jag hade väntat mig något sliskigare och mer romantiserat. I Shaws originaltext är professor Higgins en självisk, otäck typ som mer eller mindre kidnappar Eliza Doolittle för sina egna syften. Att hon upprepade gånger säger nej bekommer honom inte, hon är ju bara en fattig kvinna och han har ingått ett vad. Tack och lov får han sina fiskar varma på slutet och Eliza får ett lyckligt äktenskap med en bättre man.

Men visst finns det humor i berättelsen, framför allt tack vare skarpsynta hushållerskan Mrs Pearce som avslöjar Higgins hyckleri genom att berätta om hur illa han själv talar och beter sig...

Sunday, February 14, 2016

Lathund för rättsstaten

Här en liten lathund för hur du ska/inte ska reagera på alarmistiska nyheter om kriminalitet och ofog.

I en rättsstat är det relevant att fånga den individ som begått ett brott och därefter döma ut det rimliga straffet för det brott som begåtts.

I en rättsstat är det inte relevant att avgöra straffskalan efter gärningspersonens kön, hudfärg eller annan identitetsfaktor. Möjligen ålder. Ett brott blir inte ett värre - eller mildare - brott bara för att gärningspersonen är skinnskalle, afghansk flyktingpojke, gammal tant eller babiandemokrat.

Här också i behändig figur som du kan skriva ut och ha i fickan till påminnelse:




Friday, February 12, 2016

Ödlehjärnan säger NEJ

Ödlehjärnan: DET DÄR MED KÖPSTOPP, DET VAR EN DUM IDÉ.

Intellektet: Det är väl jättebra, vi sparar pengar och hjälper miljön och läser massa konstiga böcker som vi inte hade läst annars?

Ödlehjärnan: JAMEN DET ÄR JU JUST DET. VI LÄSER JU SKRÄP!

Intellektet: Jo det är sant... jag är bara lite förvånad att du också tar upp det. Vill du börja läsa mer kvalitetsböcker?

Ödlehjärnan: JA! JASPER FFORDE! KATTDECKARE!

Intellektet: Hmm...

Thursday, February 11, 2016

Operation Cobra (på tyska!)

När vi köpte vår lilla stuga för ett och ett halvt år sedan ingick det, förutom tysk mjukporr, en knippe actionthrillers från 80-talet. Det passar ju bra nu när jag har köpstopp och läser saker ur hyllan.

Jag läste Operation Cobra av A. J. Quinnell. Det är en spionhistoria om manlig vänskap. En amerikansk ambassadör tas som gisslan av kubanska säkerhetstjänsten och ska torteras för information. Amerikanska militären förbereder en jättesmart (läs: fullständigt orealistisk och orimlig) plan för att befria honom. Men under tiden hinner ambassadören och den kubanske förhörsledaren utveckla ett fullskaligt stockholmssyndrom...

Berättelsen är förvånansvärt underhållande och hela manlig-vänskap-temat är ganska intressant och väcker en del frågetecken. Om Quinnell bara hade kunnat låta bli att skriva så mycket skit om kvinnor hade det blivit en riktigt läsvärd actionhistoria. Nu blir det istället misogynt, sexistiskt och respektlöst, förutom alla faktafel om hur kvinnors underliv fungerar.

På plussidan: den här utgåvan var på tyska så jag lärde mig nya ord, till exempel Knilch som jag tror är ett svagt nedsättande ord som också insinuerar att personen det gäller är liten till växten.

Wednesday, February 10, 2016

Tassahunden 3 år

Idag fyller Madame Tassa tre år! Grattis, lilla skrutthund.
Tassa har blivit så stor och stark. Särskilt käkmusklerna är väldigt välutvecklade, häromveckan knaprade hon på min laptop så skärmen och wifin gick sönder. Synd, just skärm och wifi är två mycket användbara delar av en laptop.

Men det var inte det jag tänkte skriva, jag tänkte ju ge ett bokhundsrelaterat boktips. Jag tycker att du ska läsa Mina bästa pinnar av Frida och Oscar Hedlund. Om du har en hund ska du läsa den här boken högt för den. Har du ingen hund kan du nog ha roligt åt boken ändå.

Tuesday, February 9, 2016

Tematrio: feminism

Dagens tematriotema passar mig bra: tre feministiska boktips! Det första tipset är naturligtvis att surfa in på feministbiblioteket.se och bli inspirerad av den litteraturkanon som finns där.

Jag passar på att tipsa om tre böcker som inte finns med på den listan men som kanske skulle kunnat platsa där:

Chimamanda Ngozi Adichie, Americanah. Inte bara en roman om hur det är att leva som kvinna utan hur det är att leva som svart kvinna. Det handlar mycket om hår och det är väldigt intressant och välberättat, som alltid när Ngozi Adichie är i farten.

Min andra husgud, Caitlin Moran, har skrivit den oerhört roliga Konsten att vara kvinna och är därmed ett av många bevis på att feminister inte alls är tråkiga. En serie vassa och råa betraktelser över allt från obekväma underkläder till prinsessbröllopsdrömmar. Svavelosande och flatgarvsframkallande.

Och slutligen, Tsitsi Dangarembga, Nervous conditions. En mycket läsvärd roman om en ung flicka i Zimbabwe som växer upp i skuggan av sin bror. Men något händer och hon får en chans till ett nytt liv - en utbildning! Och utbildningen ger henne en ny identitet och ny roll. Plötsligt hamnar hon i ett nytt läge gentemot sin pappa, sin morbror, sin kusin...

Monday, February 8, 2016

Mord på brittisk privatskola

De sex böcker jag lämnade på jobbets bokbytarbord var allihop försvunna inom två dagar. Hoppas att någon blev glad av dem!

Boken jag tog i utbyte, Elizabeth Georges Well-schooled in murder var väl ingen höjdare. möjligen lite underhållande för stunden. Thomas Lynley och Barbara Havers utreder ett mord på en skolpojke och alla spåren leder till en dyr privatskola. Det blir en orgie av fördomar om rika unga britter på internat.

Det var länge sedan jag läste Georges äldre titlar. Debbie och Simon St James är ju tack och lov utfasade i de senaste böckerna - här blev jag plötsligt och tydligt påmind om varför jag har varit så glad för det. I Well-schooled in murder går den ena sidoplotten ut på att Debbie inte kan få barn eftersom hon gjorde en abort som ung och nu "straffas för sin synd". Suck. Otillbörlig moralism när den är som sämst.

Sunday, February 7, 2016

Hermione, woman of colour?

Hur ser egentligen Hermione Granger ut?

Jag vet, jag reagerar långsamt, det här är gamla nyheter. Men bättre sent än aldrig! Sent förra året blev det uppståndelse i Storbritannien över att en teateruppsättning av Harry Potter skulle låta svarta skådespelaren Noma Dumezweni spela Hermione.

Kan Hermione vara svart? J. K. Rowling själv applåderade teaterns casting och påpekade att det inte står någonstans i böckerna att Hermione är vit. Det är något som vi läsare själva får för oss. Det som beskrivs av Hermiones utseende är: bushy hair, brown eyes, big teeth.

Jag har tänkt på det förr, att Rowling är så sparsam med utseendebeskrivningarna. Den enda hudfärg som nämns i Harry-Potterböckerna är Draco Malfoys: han är blek. Quidditchspelaren Angelina har långa rastaflätor, men det står inget om huruvida de är blonda eller svarta.

Jag gillar J. K. Rowling, hon är klyftig och generös. Jag hade aldrig kommit på det själv, men nu när jag haft den här aha-upplevelsen ska jag försöka läsa nästa Harry Potter med en svart Hermione. Återkommer om resultatet.

Läs också den här intressanta krönikan om Hermione och hudfärg.

Saturday, February 6, 2016

Godnatt, Bodil Malmsten!

En av mina favoritförfattare har gått ur tiden. Tack, Bodil Malmsten för alla fantastiska skratt och underbara anekdoter.

Friday, February 5, 2016

Spanarna

Jag bjöd in en trendkänslig panel till bloggen för att få de hetaste tipsen om vad som kommer hända i vår. Här får du ta del av deras spådomar!

- Då säger jag välkommen till dagens första gäst: Legolas. Vad har du för tips åt läsarna?

- Tack! Jo, jag tror att vårens stora snackis blir… semmel-lembas. Ni har sett semmelwrap och semmelkorvmedbröd och semmelsmoothie, men i år kommer det alltså vara lembas, alviskt vägbröd, som gäller.

- Oj, så spännande! Kan du berätta mer?

- Det är alltså frystorkade hela semlor som har superkomprimerats till en slags torra kakor. De är oerhört näringsrika, en halv semmellembas kan hålla en lycraklädd stockholmscyklist på vägarna en hel dag. Kom ihåg var ni hörde det först!

- Toppen – då vänder jag mig till vår nästa spanare. Välkommen, Sweeney Todd.

- Det är roligt att vara här. Min vän Legolas är inne på rätt spår men inte riktigt. Vårens hetaste trend kommer naturligtvis vara semmelpajen.

- En paj fylld med mandelmassa och grädde, helt enkelt?

- Tja, grädde… det fina med en paj är att du kan fylla den med lite vad som helst. Det du har hemma, kan vi väl säga. Grädde går nog också bra.

- Tack för tipset, Sweeney! Och slutligen, vår spanare – eller ska jag säga privatspanare – Ture Sventon. Vad har du sett i kristallkulan?

- Herrarna har intressanta idéer. Jag håller inte med dem. Vårens trend kommer att vara alldeles vanliga temlor. Men de ska vara fyllda – mycket fyllda! Fröken Jansson, jag tar två, tack.

- Och med dessa kardemummadoftande visioner säger jag hej och tack till panelen. Lyssna gärna igen nästa vecka.

Thursday, February 4, 2016

Kvarnen: stofiler med stil

Ibland kan de gamla stofilerna överraska. Jag började på Karl Gjellerups Kvarnen med viss bävan. Beigebrunt omslag, tjock roman, nobelpristagaren för 1917.

Men det var en synnerligen lättläst bok! Ett slags romantiskt drama som skulle göra sig utmärkt som kostymfilm. Alltihop utspelar sig kring en kvarn. Mjölnarens fru är döende och den ambitiösa pigan i huset drar upp storstilade planer för att själv knipa åt sig husmorskapet. Samtidigt intrigerar mjölnarfruns mamma för att försäkra sig om att barnbarnet får en lämplig ny styvmor (läs: för att inte arvet ska förskingras), nämligen skogvaktarens beskedliga och mycket kristna syster. Mjölnaren själv är en svag själ som fladdrar likt ett rö för vinden, och mitt i alltihop finns kvarndrängen Jörgen som har svårt att hålla händerna i styr.

Lägg till detta: stulna kyssar, tama rådjur, spökande fruntimmer samt en spektakulär storbrand och en mordhistoria. Fartfyllt och underhållande med ett överraskande slut!

Som sagt: en utmärkt kostymfilm.

(Hundskadeindex: en hund blir illa behandlad, en katt dör)

Wednesday, February 3, 2016

Tina Fey och ljudbokens fulla potential

Tina Fey är komiker, feminist och fantastiskt intelligent och rolig. Hon gör en genial imitation av Sarah Palin och spelar huvudkaraktären i humorserien 30 Rock.

Hon har skrivit en självbiografi, Bossy Pants. Vi lyssnade på ljudboksversionen, det rekommenderar jag att du också gör. Fey läser själv in boken och hon gör det fantastiskt - med röstimitationer, inklippta ljudklipp från sin TV-show och allt. Här kommer verkligen audioformatet till sin fulla rätt!

Det är roligt, elakt och bitvis mycket politiskt. Tamponghistorier blandat med anekdoter om Hilary Clinton. Sexistiska läsarbrev får svar på tal och Fey ger "goda" råd om barnuppfostran och skönhetsvård. Hilarious.

Monday, February 1, 2016

Tematrio: USA

Tematrion idag handlar om USA. Här kommer tre mycket blandade tips:

Alice Walkers feministklassiker Purpurfärgen handlar om makt, maktlöshet och kärlek av det mest oväntade slag. Fantastisk! En ung kvinna säljs som hushållsslav i amerikanska södern. Hon kämpar sig till sin frihet.

Jumpa Lahiri är amerikan med indiskt påbrå. Hon skriver kärnfulla noveller om livet som invandrare eller barn till invandrare. Stiligt och intressant. Läs till exempel Främmande jord.

En helt annan slags läsning bjuder Sheryl Sandberg på. Sandberg är en superlyckad maktkvinna som ligger bakom flera miljardföretags framgångar. Hon har skrivit en läsvärd, om än ibland skräckinjagande, feministhandbok: Lean in. Jag läste den, blev oerhört inspirerad, är däremot inte säker på att jag lyckats applicera något enda av de goda råden i min egen karriär.

Harry del 3

Jag sysslar alltså med att med största möjliga långsamhet läsa om Harry Potter-serien. Nu senast: Harry Potter and the prisoner of Azkaban.

Första gången jag läste en Harry Potter satt jag på Skavsta flygplats och väntade på den gula huliganens pappa som skulle komma på besök från Tyskland med RyanAir. Det här var länge sedan, innan den gula huliganen ens var kläckt, tror jag bestämt.

Jag kom till flygplatsen alldeles för tidigt och hade en halvtimme att slå ihjäl och i lilla kiosken i ankomsthallen fanns ett par pocketböcker. På måfå plockade jag till mig Harry Potter and the chamber of secrets, utan att egentligen veta vad det var (eller att det var andra boken i en serie).

Och på den vägen är det.

För övrigt misstänker jag att J. K. Rowling knöck namnet Azkaban från Turkmenistans huvudstad, vilket är särskilt roligt för oss statsvetarnördar.