Monday, February 1, 2016

Harry del 3

Jag sysslar alltså med att med största möjliga långsamhet läsa om Harry Potter-serien. Nu senast: Harry Potter and the prisoner of Azkaban.

Första gången jag läste en Harry Potter satt jag på Skavsta flygplats och väntade på den gula huliganens pappa som skulle komma på besök från Tyskland med RyanAir. Det här var länge sedan, innan den gula huliganen ens var kläckt, tror jag bestämt.

Jag kom till flygplatsen alldeles för tidigt och hade en halvtimme att slå ihjäl och i lilla kiosken i ankomsthallen fanns ett par pocketböcker. På måfå plockade jag till mig Harry Potter and the chamber of secrets, utan att egentligen veta vad det var (eller att det var andra boken i en serie).

Och på den vägen är det.

För övrigt misstänker jag att J. K. Rowling knöck namnet Azkaban från Turkmenistans huvudstad, vilket är särskilt roligt för oss statsvetarnördar.

4 comments:

  1. Vågar man fråga vem den gula huliganen är? Jag är lite rädd att du ska svara "mitt barn", för isåfall är det ett hemskt epitet på en levande liten varelse...

    ReplyDelete
    Replies
    1. http://sannasbokhylla.blogspot.be/2015/12/grattis-pa-klackelsedagen.html

      Här finns ett idolfoto!

      Delete
    2. Tjuuuusig! Tretton år är en ansenlig tid. Jag är lite tacksam att du inte har ett människobarn som du kallar för vare sig "gul" eller "huligan", måste jag säga. Djur är en annan sak. Min fluffhög får heta monster och allt möjligt annat mindre smickrande.

      Delete
  2. Hon var en liten gul undulat med huligantendenser. Hon gnagde på våra möbler, väckte oss vid tretiden på sommarmorgnarna ("solen har gått upp, vakna genast!") och hon var inte det minsta tam eller sällskaplig. Men hon var vår huligan och vi tyckte mycket om henne!

    ReplyDelete