Friday, October 30, 2015

A tale for the time being

Min vän kanalsimmerskan tipsade mig om Ruth Ozeki. Ett bra tips! Även om det tog ett tag för mig att komma in i berättelsen: A tale for the time being, på svenska med den mindre kluriga titeln En saga om tidens väsen.

Det är två intriger: en ung tjej i Japan som skriver en dagbok om sitt liv och en kvinna i Kanada som senare har fått tag i dagboken och läser den. Men skrivandet-läsandet är inte bara en envägsprocess, något händer i läsningen och plötsligt måste/kan de två huvudpersonerna interagera via texten, tvärs över tid och rum.

Hälften vardagsrealism, hälften magi. Någonstans mittemellan Margaret Atwood och Haruki Murakami.

Thursday, October 29, 2015

Den gamle löparräven Ferlin

I mina högst intressanta efterforskningar bland svenska poeters träningsvanor snubblade jag lite oväntat över Nils Ferlin. Den magre fan var ju naturligtvis ett löparfreak, som vi kan läsa oss till i hans poem Med många kulörta lycratrikåer:
Med många kulörta lycratrikåer
jag joggade mig i världen ut.
De sprack i resåren - ljudlöst och oförmärkt,
och så tog det vackra slut.

Jag stannade - högst förlägen,
- allt hade ju mist sin glans!
Men nu har jag joggat på vägen,
som kommer från Ingenstans

och ringlar till Ingenstädes,
i många de långa år
förutan kulörta lycratrikåer.
Det är ganska svårt - men det går.

Wednesday, October 28, 2015

Feministisk kritik i flera nyanser

Jag snubblade över den här intressanta lilla internettexten av Caroline Siede: "If you like Return Of The Jedi but hate the Ewoks, you understand feminist criticism".

Poängen hon gör är att feministisk kritik av en bok eller film inte alltid är samma sak som en hundraprocentig sågning. Även en bok som har fattat det där med "mödomshinnor" helt fel (Svärdet och spiran och det mesta annat av Ken Follett), som bara har två kvinnliga bifigurer i en romansvit på över tusen sidor (Sagan om ringen av J.R.R. Tolkien) eller som envisas med den kriminellt usla idén om att kvinnor kan bli kåta av våldtäkt (Tai-Pan-serien av James Clavell samt ungefär alla böcker inom action-genren) kan vara läsvärda i övrigt. Feministisk litteraturkritik är mycket mer mångsidig än så.

Siede gör jämförelsen med Stjärnornas krig: folk tycker om filmserien även om de inte gillar de knasiga små krigsnallarna. Såklart.

Intressant och relevant!

Monday, October 26, 2015

Grattis & glatt läslov, alla skolbarn!

Nätverket Läsrörelsen kampanjar för att byta namn på höstlovet till läslovet. Briljant! Om sporten får en hel vecka borde litteraturen också få en. 

Mer läsning åt folket!

Saturday, October 24, 2015

Suggestioner

Tänk dig en cross-over mellan Franz Kafka och Elfride Jelinek. Så ungefär är Marie Darrieussecqs Truismes, på svenska: Suggestioner (mycket klyftig titel! Förstår du när du läst boken).

Det är en makalös liten roman, 150 sidor oerhört välvalda ord. Så smart! Så hemsk! Och så väldigt relevant, intressant och tänkvärd.

Det handlar om en kvinna som gradvis genomgår en mycket märklig förvandling. Ju svinigare männen behandlar henne - och det är mycket svinigt - desto snabbare förändras hon. I bakgrunden pågår något slags totalitärt maktövertagande och en hel mängd grymma övergrepp. Hela boken är som en ond dröm. Fast med geniala ordlekar och klurigheter.

Jag borde ha läst den här fantastiska boken mycket, mycket tidigare.

Friday, October 23, 2015

Chiens admis, leve Belgien

Det finns många saker att säga om det dåliga med Belgien. Till exempel trafiken, sexismen, gymmen, bristen på medborgaranda och badsjöar, svårigheten att få tag i kardemumma, sophanteringen, kundbemötandet, kommunerna, vädret, decentraliseringen, hundbajs på trottoarerna, mjölken, inomhustemperaturen, effektiviteten, stadsluften, lakritsbristen, informationstillgängligheten, tanterna med småhundar, internetuppkopplingen och de ständiga strejkerna.

Och så finns det tre bra saker: chokladen, croissantbageriet på vår gata och det faktum att Tassahunden får följa med in på biblioteket.

Igår kväll var Tassa och jag på bibblan och lånade hem Saint-John Perse, Oeuvre Poétique II. Årets tionde nobelpristagare! Tassa fick klappar och komplimanger och jag behövde inte betala 60 cent för att låna boken för den var så gammal.

Hurra för belgiska biblioteket!

Thursday, October 22, 2015

Han är tillbaka - på filmduken!

Roliga politiska satiren Er ist wieder da av Timur Vermes har släppts som film i Tyskland! Oliver Masucci spelar huvudrollen som den återvändande Hitler. Kanske får bli en liten kvällstripp över tysk-belgiska gränsen för ett biobesök någon helg?

Wednesday, October 21, 2015

Fröding: en idrottslitterär diktanalys

Tänk, till och med Fröding visar sig vid närmre granskning vara en muskelbyggarfantast. Inte i klass med Boye förstås, men ändå:
Det var jym bort i vägen på lördagsnatten
över nejden gick låten av stånken och skratten,
det var tjoh! det var hopp! det var hej!
Nils Utterman, token och skivstångsfanten,
han satt med sin biceps vid landsvägskanten,
för dudeli! dudeli! dej!

Monday, October 19, 2015

Tematrio: böcker som fått pris

Idag kom Augustnomineringarna ut - det har jag inte följt. Det räcker så bra för mig att få veta vem som faktiskt vann till slut och det får vi ju inte veta förrän i november. Lyran passar ändå på att ha triotemat prisvinnare och jag tar en fransk, en tysk och en britt som exempel.

Romain Gary har som enda författare någonsin vunnit Prix Goncourt två gånger. Enligt reglerna ska samma författare inte kunna få priset igen, men Gary skrev en bok under pseudonym... Romanen La vie devant soi ("Livet framför sig") handlar om en ung muslimsk pojke som bor hos sin gamla judiska fostermor, eller vad en ska kalla henne. De tar hand om varandra så det är alldeles hjärtevärmande. Fast ändå så sorgligt.

Ungerskfödda Terézia Mora fick Deutscher Buchpreis 2013 för romanen Das Ungeheuer som jag inte har läst. Jag läste däremot den första delen i samma romansvit: Der einzige Mann auf dem Kontinent ("Den enda mannen på kontinenten"). En något för lång bok om en förskräcklig "pojkman", ni vet av den där ansvarslösa typen som liksom aldrig växer upp. Skriven på ett mycket slugt sätt. Läs den! Och hata Darius Kopp.

Och så slutligen Kate Atkinson som vann Costa Novel Award 2013 för romanen Life after life där huvudrollsinnehavaren liksom testar alla sina möjliga parallelluniversum: berättelsen består av massor av varianter på samma berättelse, i vissa fall dör hon redan som barn, i andra möjliga liv dör hon inte förrän senare, under bombningarna av London under andra världskriget... Mycket intressant, framför allt eftersom det finns en liten tvist i det hela.

Författarmöte: Jonathan Franzen

Jonathan Franzen kom alltså till Bryssel igår kväll och läste ur senaste romanen Purity och svarade på frågor, inför en publik på nästan 1500 personer i stora kulturcentret Bozar. Nordiska bokklubben satt på första raden, i princip nära nog att kunna lukta på hans strumpor.

Franzen är lätt att lyssna på, rolig och eftertänksam, även om moderatorn skulle ha gripit in lite oftare när han tappade bort sig i alltför långa utläggningar.

Men det var trivsamt och precis lagom kulturellt för en söndagskväll.

Sunday, October 18, 2015

Ett sammanträffande och en ironi

1. Jag läste ut boken Purity om en flicka som heter Purity. När jag övergår till Ruth Ozekis A tale for the time being hinner jag fyra sidor innan det plötsligt dyker upp en bifigur. En flicka som heter Purity.

2. Jag började med Ozekis bok som ett svepskäl för att än en gång skjuta upp läsningen av Marie Darrieussecqs Truismes som jag tyckte verkade jobbig. Inser efter ett tag att jag inte fastnar i A tale for the time being och plockar ändå upp Truismes - som visar sig vara fantastisk och en bladvändare jag inte kan lägga ifrån mig.

Slutsats: världen är skum och inget går att lita på.

Saturday, October 17, 2015

Purity

Jag läste ut Jonathan Franzens Purity precis i tid för träff med nordiska bokklubben.

Det är en väldigt välskriven bok! Lite för lång - men väldigt skickligt hopknåpad.

Den handlar om unga hippietjejen Pip som blir indragen i kretsen kring den mycket karismatiske visselblåsaren och internetfrontfiguren Andreas Wolf. Två parallella berättelser vävs ihop: Pips sökande efter en försvunnen pappa i nutid och Andreas liv i Östtyskland innan murens fall. De gemensamma trådarna är usla föräldrar, skakiga kärleksförhållanden och alternativa livsval.

Framför allt handlar det om katastrofala föräldrar. Eller är det en bok om manlig vänskap? Om feministiska män i dagens samhälle? Svårt att säga, det är det som är problemet, eller kanske fördelen, med så här långa romaner.

Imorgon söndag kommer Franzen till Bryssel för uppläsning och frågestund och nordiska bokklubben kommer vara på plats. Jag får passa på att fråga då vad den handlar om egentligen.

Friday, October 16, 2015

Det här är varför kapitalism är den mest framgångsrika ismen

Ödlehjärnan: KOLLA EN FÄRGGLAD KATTDECKARE PÅ AMAZON.

Intellektet: Nej, sluta klicka! Du har köpstopp. Vi gillar ju inte ens de där kattdeckarna särskilt mycket.

Ödlehjärnan: JO JAG GILLAR DEM.

Intellektet: Jaha, men vi ska i alla fall inte köpa fler i den serien. Vi ska läsa viktiga böcker och bra litteratur nu ett tag.

Ödlehjärnan: HAHA LYCKA TILL.

Intellektet: Sluta klicka säger jag!

Thursday, October 15, 2015

Avskaffa fjäsket!

Att människor får ligga är vanligtvis ingen nyhet, men är det någon i kungahuset som har fått till det utan kondom så blir det presskonferens.

Dagens tips blir därför: gå med i Republikanska Föreningen. En demokratisk republik är visserligen inte gratis men skattepengar går i alla fall sällan till dopkalas för presidenters barnbarn.

Wednesday, October 14, 2015

Edith Södergran och Dagen (svetten?) svalnar

Visste du att även Edith Södergran hade ett förflutet på jymmet? Jajamensan. Som i hennes okända skisser och utkast för dikten Dagen svalnar:
Du sökte en hantel
och fann en skivstång.
Du sökte en joggingrunda
och fann en löptur.
Du sökte en kvinna
och fann ett muskelknippe
— du är besviken.

Monday, October 12, 2015

Tematrio: krig, flykt, exil

Lyran ska föreläsa på Karlstad stadsbibbla och ber om tre tips på tema "krig, flykt och livet i exil".

Ghosts by daylight av Janine di Giovanni är en krigskorrespondents självbiografi. Mycket intressant om vad som kan hända med folk i krigsmiljöer. Hur cyniska krigskorrar blir, för att inte tala om adrenalinhöga. Tyvärr håller dock boken inte hela vägen igenom - alltför stor del handlar om hur tråkigt hennes liv blev när hon fick barn och fick börja stanna hemma. Tips från coachen: tråkiga delar av ens liv blir tråkiga delar av ens biografi. Stryk, stryk, stryk.

En annan alldeles förskräcklig och läskig äkta krigsskildring är Roméo Dallaires Skaka hand med djävulen. Dallaire var FN-general i Rwanda när folkmordet bröt ut 1994. På mycket kort tid mördades nästan en miljon människor. Den alltför lilla och dåligt utrustade FN-styrkan kunde inte göra mycket, framför allt när alla västländer drog tillbaka sina soldater för att de inte skulle behöva riskera livet. Dallaire skriver så läsaren vill gråta blod. Så viktigt att läsa ändå, för att förstå hur lätt det kan hända, var som helst i världen och i alla tider.

Och så en tredje krigsskildring: The yellow birds av Kevin Powers. Det här är en roman skriven av en US-amerikansk krigsveteran. Det handlar om två unga pojkar som skriver in sig i armén och skickas till Irak. Det går inte bra. Och det är dessutom ruskigt dåligt berättat. Halva boken är råa könsord som de unga militärerna säger om irakier, andra halvan är pekoralt svulstiga beskrivningar av "soluppgång över olivlunden". Lärdom av läsningen: att krig är så förfärligt att unga män skadas svårt i hjärnan av dem. Och att de unga männen därför vid hemkomsten inte bör få tillgång till papper, penna och ett förlag.

Fler tips: grekiska dramat Illiaden, svindlande satiren Scoop, förskräckligt realistiska Okänd soldat, strålande maktanalysen En halv gul sol.

Om hober

Jag har stora vackra fötter med hår på tårna.

Jag har inget emot ett extra mellanmål då och då eller snarare oavbrutet.

Och jag är beredd att gå till ytterligheter för att få tag i dessa godingar:

Jag tror jag måste gå ut och kolla formen på min ytterdörr.

Sunday, October 11, 2015

Favorit i repris: "Samvetsfrihet"

På förekommen anledning (omdömeslösa beslut på KDs riksting i helgen) kommer här länken till en intervju med Greve Dracula. Om någon undrar hur det där med "samvetsfrihet" egentligen funkar.

Mycket nöje!

Saturday, October 10, 2015

Det där med mödomshinnor

Noterar att den där gamla sega myten om mödomshinnor är på tapeten igen. (Tur att de inte finns på riktigt! Mödomshinnor på tapet låter inte fräscht.)

En författare som bör göra avbön på det här området är Ken Follett. I bok efter bok beskriver han hur kvinnor "blir av med oskulden" med ett plopp. Kanske har Follett själv inte gjort sexdebut. Han har i alla fall aldrig pratat med en kvinna om hur underliv faktiskt fungerar.

Det är oansvarigt, det är omoraliskt, det är inkorrekt och det är en myt som orsakar enormt lidande och otaliga kränkningar av kvinnor.

Här finns länkar till ett par tidigare kommentarer om detta.

Friday, October 9, 2015

Världens bästa Modesty

Det finns många nackdelar med att ens livspartner bor hälften av tiden i ett annat land. Och så finns det en fördel, nämligen att jag alltid får det senaste numret av Agent X9 på svenska levererat med personlig kurir. En regelbunden dos Modesty Blaise är mycket viktigt för min mentala hälsa.

Thursday, October 8, 2015

Grattis Aleksijevitj!

Årets Nobelpris går alltså till vitryska Svetlana Aleksijevitj.

Kul, henne har jag aldrig läst något av! Jag är visserligen en utpräglad skönlitteraturläsare, men någon dokumentärroman ska väl kunna slinka ner också.

Wednesday, October 7, 2015

Henning Mankell

Deckarförfattaren Henning Mankell har gått ur tiden. Jag fastnade inte för hans Wallanderdeckare, möjligen var Italienska skor en rätt bra roman.

Men så är jag ju ingen polisromanfantast heller.

Tuesday, October 6, 2015

Tematrio: kvinnor som skriver om män

Lyran undrar om våra bästa tips på minnesvärda mansporträtt skrivna av kvinnor.

Mary Shelleys Frankenstein är en av de mest sorgliga och fina romaner jag vet. Inte alls så grov och rå och brutal som de flesta filmatiseringarna! Om ett stackars ensamt monster och hans fege (?) pappa.

J. K. Rowling är ingen höjdare på att beskriva kvinnor (Mrs Weasley, jag tittar på dig), men min favoritkaraktär Severus Snape är en fantastisk figur.

Gunilla Bergström har annars skapat den kanske bäste manliga förebilden i svensk litteratur: Alfons Åbergs pappa. Vilken klippa! Borde skickas på rökavvänjning men i övrigt en stabil karl med ständigt lugn och goda läsvanor (papperstidning FTW).

Monday, October 5, 2015

Mer svensk lyrik på jymmet

Den kära, kära Karin Boye! Hon visste minsann var skon klämde, när den klämde. Som i hennes ofta felciterade dikt Ja visst gör det ont. Så här lät den i original:
Ja visst gör det ont när skavsår brister.
Varför skulle annars låren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Pjäxor gav ju skavsår hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när skavsår brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Saturday, October 3, 2015

Om lärare, fördumningskrisen och statsskicket

Den akuta fördumningskrisen hotar både demokratin och ekonomin. Bokbloggen intervjuade en av de hjältar till vilka vi alla nu sätter vårt hopp.

- Hej Severus Snape, du är här som representant för de litterära lärarnas riksförbund. Vad är det egentligen som händer med dagens ungdom?

- Dagens ungdom, gårdagens ungdom. Allihop är bara skräp. Okunniga, arroganta och lata imbeciller.

- Vad behövs då för att få stopp på fördumningsspridningen?

- Lärare måste få vara lärare. Med befogenhet att ta hårda tag där det behövs. Normkritik är bara strunt, ungarna vet väl rimligen att de inte får mobba varandra. Men de gör det ändå om de aldrig blir ordentligt tillrättavisade när det händer. För att inte tala om alla usla föräldrar som beter sig lika barnsligt och oansvarigt de också.

- Förslagen om bättre villkor för lärare, är de rimliga?

- Ja. Nu har ju svenska lärare en rätt bra deal. Ungarna går hem efter skolan och läraren får ha fritid. Inte som på vissa skolor jag skulle kunna nämna där lärarna får jobba dygnet runt, slita som nattvakter i förbjudna korridorer och jag vet inte allt. Men även svenska lärare förtjänar en bra ersättning.

- Och då kommer världen bli ett bättre ställe?

- Ja. Demokrati är ju inte något magiskt recept för lycka. Det är bara en slags metod för gemensamma beslut. Och eftersom det bygger på att folk bestämmer beror beslutens kvalitet på folkets kvalitet. Därför är god utbildning det allra viktigaste för civiliserad demokrati.

- Tack då, Professor Snape!

Friday, October 2, 2015

Hydra: politisk thriller om svåra frågor

Most Awesome Reading Circle hade en väldigt speciell bokklubbsträff, vi hade nämligen bokens författare med på skypelänk!

Det var fantastiska Nicola som hade fixat virtuell frågestund med Graham Stull, författare till politiska thrillern The Hydra.

Boken handlar om en fiktiv nära framtid där en mycket stor del av befolkningen drabbats av ett virus som gör dem sterila. Viruset har framför allt slagit ut de fattigaste länderna där nu inga nya barn föds. Men - viruset är inte något naturligt hot utan framtaget i laboratorium av en galen forskare. Han ställs inför internationella domstolen i Haag i något som blir en rättegång med extra mediecirkus.

Men är forskaren ett monster eller kanske snarare en hjälte? Och om han är ett monster, kan han verkligen bli dömd? Om han är en hjälte, kommer han någonsin kunna bli fri på riktigt?

Det är en mycket spännande och lättläst bok, en bladvändare, med intressanta frågeställningar, komplexa personer och klurig intrig. Det är för mycket onödigt sex och de kvinnliga karaktärerna är framför allt närvarande i just sexscenerna.  Men ändå, en bra debutroman i thrillergenren.

The Hydra finns på t.ex. Amazon, Adlibris och Bokus för den som blev sugen.

Thursday, October 1, 2015

Bokklubbsotrohet

"Har du en ANNAN!", utbrast min ena bokklubb när de insåg att jag har skaffat en till bokcirkel på sidan av.

Lugn bara lugn mina damer, det finns ju Sanna-läsning så det räcker åt alla. Litterär monogami är inget för mig.