Sunday, May 17, 2015

Sagan om prinsessan Alina, del 3

Prinsessan Alina väcktes tidigt morgonen därpå av ett märkligt ljud. Det lät som mycket pipiga snyftningar. Hon gnuggade ögonen och satte sig upp.

På en gren i den närmsta tallen satt en liten ekorre och grät.

- Varför är du så ledsen? Frågade Alina.
- Jag är så väldigt hungrig, svarade ekorren.
- Finns det inga nötter att äta i den här skogen?
- Jo, men de har så väldigt hårda skal och jag har tandvärk så jag kan inte längre öppna dem med mina starka tänder.

Prinsessan Alina tröstade den lilla ekorren - det här var precis en sån sak som hon kunde hjälpa till med! Tack vare sina superstarka fingrar kunde hon enkelt öppna alla nötterna som ekorren hade samlat ihop. Dessutom bjöd hon den på en skvätt varm choklad och det tyckte den lilla gnagaren var väldigt gott.

- Tack så hemskt mycket för hjälpen, sa ekorren.

Nu hade den mat för en hel vecka och under tiden kanske den onda tanden kunde hinna läkas.

- Då kanske du kan hjälpa mig med en sak i gengäld? Frågade prinsessan.

Det ville ekorren gärna. Prinsessan Alina undrade om ekorren kanske kände till något sätt att ta sig in det höga tornet på bergets topp.

- Jag kan klättra upp ända till toppen - mina små tassar hittar grepp som inte är tillräckligt stora för dig! Berättade ekorren stolt.

Prinsessan Alina lyste upp. Hon rotade igenom sin väska och hittade en liten snörstump och den magiska virknålen. Hennes andra superkraft var ju att kunna virka jättelånga tåtar, jättesnabbt!

***

Kan tornet verkligen besegras med hjälp av en ekorre och en virknål? Och vad kommer prinsessan Alina hitta i tornets topp? Det får du veta i nästa spännande avsnitt - missa inte det.

1 comment:

  1. Jag hoppas ekorren får hjälp snabbt, för deras tänder växer och växer om de inte får gnaga och det kan bli - bokstavligt talat - livsfarligt för dem om tänderna växer sig för långa. Nu måste han bli botad fort så han får börja gnaga och slita ner sina tänder igen!

    ReplyDelete