Saturday, May 16, 2015

Sagan om prinsessan Alina, del 2

Prinsessan Alina packade en matsäck, sadlade hästen och gav sig av. De galopperade ut över slottets vindbrygga så att Hovas man fladdrade i vinden. Självklart skulle de hjälpa den stackars fången i tornet!

De kom ut på en stor slätt och prinsessan Alina klättrade upp och ställde sig på sadeln för att se bättre. Hon tittade åt alla håll. Längs horisonten i väst kunde hon ana konturen av ett högt blått berg, långt borta.

- Aha! Där har vi det högsta berget, sa hon till Hova.

Berget låg mycket längre bort än det först såg ut. Prinsessan red i tre dagar. Om nätterna sov de i små skogsdungar. Hova åt gräs och prinsessan Alina åt sin matsäck och båda värmde sig vid en liten lägereld. När morgonen kom var gräset fuktigt av dagg.

Till slut kom de fram till bergets fot. Det var sannerligen ett mycket högt berg! Sluttningarna var täckta med skog och stora stenblock. Ekorrar svingade sig fram och tillbaka mellan grantopparna. Vägen uppför berget var brant.

Alina och Hova började genast sträva uppåt. Efter halva vägen fick Hova stanna, nu var stigen så smal och svår att bara prinsessan Alina kunde komma vidare. Hon fick klättra med händer och fötter över de steniga klipporna. Ibland var det så brant så det kittlade i magen när hon tittade ner.

Till slut var hon uppe på toppen. Där stod ett högt torn av svart sten. Tornet var så högt att det inte gick att se var det slutade, det försvann in i molnen. Det fanns ingen dörr och inga fönster. Väggarna var blanka och utan det minsta grepp för en prinsessa att klättra på.

Prinsessan Alina letade och letade efter en väg in. Hon försökte slå in murarna med en sten, men inget hjälpte. Till slut började det mörkna och det var inget annat att göra än att klättra ner till Hova igen och bädda in sig i sovsäcken för natten.

***

Hur ska detta sluta? Kommer prinsessan att hitta en väg in? Kommer fången i tornet att förbli inlåst för alltid? Missa inte nästa spännande avsnitt!

2 comments:

  1. Spännande! Nu måste det ju komma en jättelik örn eller något... (För övrigt hade jag roligt åt att ekorrarna "svingade" sig mellan träden - det fick mig att tänka att de hängde i armarna som små apor :-) )

    ReplyDelete
    Replies
    1. Ja, jag tänker att de har små lianer!

      Delete