Thursday, October 31, 2013

Das literarische Quartett

En tysk motsvarighet till SVTs Babel var litteraturmagasinet Das literarische Quartett som jag blev tipsad om och nu har kollat upp på youtube.

Kvartetten leddes av den bisarrt välkände litteraturkritikern Marcel Reich-Ranicki - littkritiker brukar ju annars inte vara en karriär som skapar tv-stjärnor. Reich-Ranicki dog tidigare i år efter ett liv mellan extremer - från ett judiskt ghetto i Warszawa till titeln som Tysklands "litterära påve".

Das literarische Quartett var ett märkvärdigt stelt och akademiskt program, SVT skulle aldrig våga sända något liknande. Långa utläggningar av experter, långsamma eller inga byten av kameravinklar - bara ett intellektuellt samtal om tolkningen av en bok under 45 minuter eller så. Inget prat om hur författaren kände sig, inga inklippta filmer för att fånga tittarens uppmärksamhet. Det enda underhållningsvärdet i modern mening tycks ha varit Reich Ranickis känsloutbrott. En intressant programtyp som väl är på utdöende.

Men - Reich Ranicki var också en typisk arrogant dumgubbe som gärna använde härskartekniker, som var bullrig och burdus och som inte visade minsta respekt för kvinnligt läsande och skrivande. Han samlade en tysk litteraturkanon med de ca nittio "bästa tyska berättarna" varav enbart en handfull kvinnliga författare.

Jag håller mig till folkliga Babel och smarta Jessica Gedin även i fortsättningen.

Uppdatering - fler bloggare som har tyska teman idag:
Bokmoster (de tyska torsdagarnas moder eller ska vi säga moster)
Ingrids boktankar
Mimmiemaries böcker

Tuesday, October 29, 2013

Tematrio: tre rysliga rysare

Lyrans bokblogg ber om tips på tre rysliga berättelser lagom till Allhelgona. Själv har hon redan lagt beslag på litteraturhistoriens tre rysarklassiker: Dracula, Frankenstein och Dr Jekyll och Mr Hyde.

Då lägger jag till följande tre tips till listan:

Svanen ur novellsamlingen Den underbara historien om Henry Sugar av Roald Dahl. En otäck, otäck liten skräcknovell om mobbing och grymma, sadistiska pojkstreck som folk ser mellan fingrarna med eftersom "boys will be boys". Fruktansvärt!

Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist. En underbar vampyrskräckis med den lilla twisten att det inte är vampyren som är den läskiga i den här sagan. Jag sträckläste den och blev fast. Eli for president.

Levande begraven, Edgar Allan Poes skräcknovell från 1844. Poe hade mani på det där med levande begravda, det är ett återkommande tema. Vilket inte gör det mindre läskigt.

Monday, October 28, 2013

En analys av finanskrisen

För att förstå vad som egentligen händer i den internationella skuldkrisen har jag bjudit in två experter till bloggen: Bendix Grünlich och Bjartur Jónsson. Kanske kan de reda ut hur finanskrisen borde lösas.

- Vad säger du, Bendix, du är ju tysk affärsman. Vad anser du om de stora stödlånen till Grekland?

- Alltså, min livsfilosofi är att det viktigaste är att det finns pengar. Låna på, säger jag! Lite glada dagar ska man väl ha, eller hur? Hehe.

- Men finns det inte risk för en eskalerande kris om man bara matar in mer pengar?

- Äsch! Man kan ju alltid gifta till sig lite mer kosing, hehe. Jag tycker Grekland kunde låna lite mer och så betala lånen med de lånade pengarna, och sen om skattmasen knackar på, då är det bara att gå till pappa Buddenbrook och be honom ordna saken. Hehe!

- Ja, fast en dag tar väl tålamodet och pengarna slut och det blir skilsmässa och bankrutt, som du ju har erfarenhet av...

- Nå, det är sånt som händer. Det får en räkna med. Bara man fått hummer och konjak innan! Hehe! Du, kan jag få en tia till bussen hem, va?

- Vad säger då du Bjartur om detta, borde Grekland få utökade krediter?

- Nej! Aldrig låna. Kan själv.

- Fast hur ska de då kunna få fart på ekonomin?

- Hellre dö! Bra karl reder sig.

- Men du minns väl hur det gick med ditt eget småbruk därhemma på Island. Fåren dog, barnen dog, frun dog... Hade det inte varit bättre att ta emot ett litet lån för att få stället på fötter och ekonomiskt lönsamt igen?

- Nej! Aldrig låna. Satans skitfår.

- Där tackar jag våra finansexperter Bendix och Bjartur. Nästa vecka diskuterar vi klimathotet med en expertpanel bestående av Willy Wonka, Tom Bombadill och majorskan på Ekeby. Lyssna gärna igen då, och hej så länge.

Sunday, October 27, 2013

Sanna hjärta Luxemburg

Jag är lite av en språknörd, jag älskar etymologi och jag samlar på ord. Kanske är det därför jag är så överförtjust i Luxemburg, det lilla låtsaslandet där man kan hitta skyltar som den här:
Här står det:
Ab 9:00            = Från kl 09 (på tyska)
Blummemaart    = Blommarknad (på lëtzebuergesch)
beim                  = på (på tyska)
Centre Culturel  = kulturcentret (på franska)

Saturday, October 26, 2013

Stockholm literature

Om någon av er därute bor i Stockholm har ni idag och imorgon möjligheten att gå på nya internationella litteraturfestivalen på Moderna Museet. Gissa om jag är avundsjuk! En av mina favoritförfattare, berättargeniet Chimamanda Ngozie Adichie kommer dit. Så skippa källarstädningen och bullbaket och raska på till Moderna, för tusan.

Friday, October 25, 2013

Halloweenläsning

Annikas bokblogg skickar som vanligt ut en fredagsfråga, nämligen: blir det någon halloween-läsning?

Nej.

Jag läser inte storhelgsorienterat och jag har inget till övers för det amerikaniserade halloween, jag tycker mycket bättre om den värdiga och fina allhelgonahelgen.

Och så vill jag påpeka att ingendera infaller förrän nästa vecka/helg.

Men med det sagt så håller jag faktiskt på med en skräckis, nämligen Thomas Glavinic: Lisa. En man är på flykt från en massmördare. Hittills är jag inte särskilt imponerad.

Thursday, October 24, 2013

På tvärs mot konservativ sexualmoral: von Pahlen-sviten

"Jag tror inte att det var orätt det vi gjorde, sade Agda plötsligt trotsigt. Kärleken har många utvägar. Två kvinnor kunna väl också älska varandra... Är deras känsla bara äkta, är den riktig och rätt."

Agnes von Krusenstjernas sju böcker om Angela och Petra von Pahlen kom ut under sent trettiotal och utspelar sig innan och under första världskriget. De handlar om kvinnors kärleksrelationer av alla typer. En provokativ följetong om sex, förälskelser och brustna hjärtan.

Petra är Angelas faster, fostermor och ibland livspartner. De har komplicerade relationer med andra - dåliga relationer med uslingar till män, dåliga relationer med hänsynslösa äldre kvinnor och bra relationer med vackra, goda flickor. Runt om dem snurrar en mängd andra karaktärer av olika slag som har alla upptänkliga slags förbindelser med varandra.

Genomgående i boken är samtliga heterosexuella förhållanden usla och hopplösa. Männen bedrar, är själviska, våldsamma och hycklande. De homosexuella männen är usla och ömkliga. Det finns bara en enda god man i hela boken och även han gör en hel del dumheter. Men det finns också lyckliga förhållanden och de finaste, renaste och mest respektfulla relationerna är dem mellan kvinnorna. Hela serien slutar i en lycklig polyamorös regnbågsfamilj av enbart kvinnor. Som en kan gissa blev böckerna förstås en skandal...

Jag tycker serien var ojämn. Jag gillade första boken mycket, sedan blev det lite sämre, för att i sista två böckerna bli intressant igen. Om än med en del alltför dramatiska och orealistiska vändningar.

Flera av böckerna har alltför svart-vita karaktärer. Petra och Angela är förstås oförvitliga och perfekta på alla sätt medan de "dåliga" karaktärerna är gränslöst dåliga. Det blir trist i längden - men rätas upp något på slutet när fler nyanser skiner igenom och vissa av de "dåliga" får ett uns upprättelse.

Man får en god uppfattning om hur otäcka kvinnors livsvillkor faktiskt var för bara hundra år sedan.  Sättet att prata om sex får en att se rött, men är helt autentiskt, tyvärr. Det heter att "hon blir hans" eller blir "tagen" - kvinnorna är enbart objekt och en kvinna som inte är oskuld har inget värde utan är fritt byte för vilken man som helst att våldföra sig på. Böckerna flödar också över av otäcka rasistiska stereotyper, främst mot judar och romer.

Fy tusan vilken tid att leva i. Tack och lov att vi har kommit en liten bit framåt sedan dess.

Sammanfattningsvis: jag skulle inte räkna Von-Pahlen-sviten bland de svenska mästerverken men visst skulle den kunna bli en spektakulär TV-serie.

Wednesday, October 23, 2013

Ron Weasley och hederskulturen

Det pratas mycket om hederskultur och "hedersrelaterat" våld som om det bara var något som fanns i främmande länder, hos främmande människor och i främmande kulturer.

Ursäkta hallå, dags att vakna!

Om det inte funnes en gnutta hederstänkande även här hos oss, varför var det då aldrig något ramaskri och skandaldebatt om de otrevliga passagerna i Harry-Potter-serien där Ron Weasley grumsar om vem som får och inte får kyssa hans syster? Som om Harry skulle behöva RONS tillåtelse snarare än GINNYS för lite hångel.

Nu var ju Ginny Weasley en tuff brud som sa ifrån åt sin puckade bror - men att tänket över huvud taget finns där och att vi alla tog det för helt normalt att Ron betedde sig på det viset, det är ändå tänkvärt.

Tuesday, October 22, 2013

Nationalencyklopedin dissar mina matvanor

NEEEJ! Tänkte jag när jag fick resultatet av Nationalencyklopedins skojiga test som avslöjar vilken fiktiv karaktär en mest liknar.
 
Det måste vara fel på testet, snälla säg att det är något fel på testet...

Monday, October 21, 2013

På tal om baksidestexter

Spoilers i baksidestexter är naturligtvis ett enormt FY men motsatsen är heller ingen höjdare.

Den här typen av baksidor hittar man nästan alltid på US-amerikanska böcker och tyvärr också på många tyska utgåvor. Istället för en kort och frestande beskrivning av bokens innehåll står utdrag ur ett par lysande recensioner. OFOG!
Jag struntar väl i om recensent X har sagt att "Det är en höglitterär bok med stilistisk elegans". Det är ju ingen garanti för att jag ska tycka detsamma.

Dessutom kanske recensionen i original fortsatte med "MEN det var ändå en usel bok pga..." som bokförlaget slugt klippt bort.

Sunday, October 20, 2013

Teaser: von Pahlen

Jag gillar de gamla tapetmönstren som blivit omslag på von-Pahlen-sviten i ny pocketutgåva, titta så fina de är:
Efter lite upp och lite ner i läsningen är jag nu inne på de sista hundra sidorna... spänningen är olidlig! Typ. Tyvärr har baksidestextskrivarna inte förstått att "spoiler" är något negativt, men kanske finns det ändå överraskningar kvar i slutspurten av detta läslopp.

Saturday, October 19, 2013

Bokslukarens barndomsminnen: Roald Dahl

Låt oss slå fast en gång för alla: Roald Dahl var ett äkta geni.

Kanske är det Dahl jag har att tacka för att jag fortfarande älskar galna, skruvade och lite otäcka böcker. Och choklad.

SVJ, Danny bäst i världen, Matilda och förstås Kalle och chokladfabriken. De håller faktiskt att läsa upp i vuxen ålder. Jag småmyser lika mycket idag om jag bläddrar i Häxorna.

Så vad är nyckeln? Kanske detta: det är böcker som bara ger en fantastisk berättelse. Ingen sensmoral, inget budskap. Bara en skruvad saga med en hel del läskigheter och omåttlig skräck blandad med humor. Skrivet av en verklig mästerberättare.

Hatten av för Roald Dahl!

Thursday, October 17, 2013

Tyska tanter

Många har redan spanat om trenden med handlingskraftiga äldre huvudpersoner i litteraturen: En man som heter Ove, Kaffe med rån, Mormor hälsar och säger förlåt...

Jag lägger två tyska romaner till listan: Tante Martha im Gepäck av Ulrike Herwig och Fünf Tanten und ein Halleluja av Alex Steiner. Båda böckerna handlar, som namnen antyder, om tanter.

Tante Martha im Gepäck, "Faster Martha i bagaget" handlar om en halvlyckad familj som ska på bilsemester till England men som får gamla faster Martha på halsen. Dessutom en faster Martha sådan de aldrig sett henne förut. Gammeltanten har minsann egna planer för resan och hon släpper den ena överraskningen efter den andra över den förbluffade familjen.

Fünf Tanten und ein Halleluja, innehåller inte mindre än fem tanter som självsvådligt åker till Berlin för att kolla upp sin förlupne brorson. Som hamnar i kris, för han har inte berättat för släkten vare sig att han är arbetslös eller att han är homosexuell. Medan han anstränger sig att hålla skenet uppe går det ena efter det andra åt helvete och olika förväxlingar nödvändiggör halsbrytande räddningsinsatser.

Båda historierna har sockersöta happy-endings. Är det en nödvändig ingrediens i en tantroman? Måste berättelser om tanter vara fjantroliga och sockergulliga och sluta med tanten som vänlig, underfundig relationshjälte?

Jag tror vi kommer få se fler tantromaner och gubbromaner framöver. Men jag hoppas att de kommer bli lite mer varierade och inte bara lustiga/söta.

Wednesday, October 16, 2013

Våra vita smalben, en fröjd för våra mödrar

Den gula huliganens pappa och jag har börjat ett nytt högläsningsprojekt: Erik Beckmans Hertigens kartonger.

Det är en mycket märklig experimentell roman. Vi har bara kommit en fyrtio sidor men jag misstänker starkt att Beckman är ett geni.

Återkommer med fullständig recension när vi frustat oss igenom hela boken.

Tuesday, October 15, 2013

Lek med begrepp i Egalias döttrar

Norska Gerd Brantenberg skrev på sjuttiotalet den feministiska satiren Egalias döttrar. Den handlar om ett matriarkalt samhälle där männen begränsas i karriären av snäva könsroller, de förväntas ägna tiden åt hem, barn och sitt utseende, och de är ständigt utsatta för kvinnors rovlystna sexism. Brantenberg har helt enkelt skruvat till de existerande könsnormerna ett snäpp och sedan bytt plats på män och kvinnor, för att sätta ljuset på skeva förhållanden.

Brantenberg byter inte bara ut mäns och kvinnors traditionella roller utan bygger även om hela språket - varje ord som är könsbundet har bytts ut i texten: det är Fru Gud, kvinniskor, "dam" istället för obestämda pronomet "man" och så finns förstås ett fåtal manliga riksdagskvinnor invalda i parlamentet. Enkelt men effektivt.

Det är ett intressant grepp, om än inte någon omvälvande berättelse. Syftet är inte heller att berätta en historia, romanen är ett experiment och en politisk problembeskrivning som vill få en att tänka till.

Tack Feministbiblioteket för tipset!

Sunday, October 13, 2013

Bokslukarens bekännelser: Murder on the prowl

Jo, det blev ytterligare en kattdeckare. Rita Mae Browns Murder on the prowl.

Det gör mig inte så mycket att handlingen har en del logiska luckor, att mordgåtan är uppenbar eller att karaktärerna är alltför många och statiska. Böckerna är ju så färgglada och fina! Och det är en katt som är huvuddetektiven. Och de är rysligt lättlästa.

Den här gången slog det mig också vad det är som gör dem så enkla att plöja - det är strukturen med superkorta kapitel. När varje kapitel är bara 2-6 sidor långt blir det väldigt svårt att lägga ifrån sig boken eftersom man "bara ska läsa ett kapitel till". Slugt! Och mycket bekvämt för läsaren. Fler bokserieförfattare borde skriva på det sättet.

Saturday, October 12, 2013

Älskling, nu blir det kålsoppa en månad igen

Men hur gick det här till? Vad är det i ordet "köpstopp" som min hjärna inte förstår?

Köttet är svagt, ack ja.

Friday, October 11, 2013

Karaktärer jag känner igen mig i

På fredagar ställer Annikas bokblogg kluriga frågor och veckans undring är: vad finns det för bokkaraktärer jag känner igen mig i?

Nå, jag lever mig in i de allra flesta karaktärer jag läser, mer eller mindre och lite beroende på hur välskrivna de är. Och det finns massor med karaktärer en gärna skulle vilja vara som. Men det var ju inte frågan.

Det finns ingen som skrivit en bok om precis just mig, men det finns mycket jag identifierar mig i hos Barbara Havers i Elizabeth Georges deckare med Thomas Lynley i den andra huvudrollen.

Barbara har ett stökigt hem, äter mycket kakor och hon har svårt att få tiden att räcka till. Men framför allt har hon inget som helst till övers för femininitetskrav och allt utseenderelaterat trams som kvinnor förväntas underordna sig och slösa tid på. När Barbara står handfallen inför nya hemska chefens krav på fin frisyr och snygg kjol, då är jag till hundra procent i henne.

Thursday, October 10, 2013

Grattis Tassa och Alice!

Hurra för Madame Tassa, 8 månader idag.

Och grattis Alice Munro, årets nobelpristagare. Jag har, såvitt jag minns, aldrig läst något av henne men nu blir det ju äntligen av!

Wednesday, October 9, 2013

Vampyrfritt i Vernes vetenskapshyllning

Om den hedervärda föreningen Vetenskap och Folkbildning skulle välja en litterär frontfigur hoppas jag de skulle ta Jules Verne. En god förebild, en sann vetenskapsnörd och en strålande författare.

Många av Vernes böcker läste jag om och om igen under hela min ungdom: Jorden runt på 80 dagar, En världsomsegling under havet, Den hemlighetsfulla ön... De är underbara äventyrsromaner allihop!

Nyligen trillade jag över en Verne-roman jag aldrig sett förut, Le chateau des Carpathes, "Slottet i Karpaterna". Mitt i Transylvanien står en fallfärdig borgruin, där händer märkliga saker om nätterna. Två män tar sig dit för att undersöka men slås tillbaka av osynliga, övernaturliga krafter... Dessutom dör en underskön operasångerska under märkliga omständigheter och vad ligger egentligen i graven med hennes namn?

Det är som upplagt för en klassisk vampyrsaga, men detta är Jules Verne. Han har en mycket stiligare upplösning på äventyret. Kanske inte lika oväntat för oss som för publiken på artonhundratalet. Men ändå.

Monday, October 7, 2013

Americanah: en framtida nobelpristagare

Chimamanda Ngozi Adichie skriver bra, det konstaterade jag ju redan när jag slukade Lila hibiskus och En halv gul sol. Men det är nästan så jag tycker att nyaste Americanah är ännu större.

Det är en annan typ av bok än de tidigare och den är jobbig eftersom den inte handlar om ett avlägset Nigeria utan om oss själva. Dig och mig och varenda en vi möter på stan. Med en kärlekssaga som ram skriver Adichie om hudfärg och ras och rasism och hon gör det sjujävla bra och tvingar en därför att tänka efter. Med massor av humor och skarpa observationer.

Dessutom lär jag mig massor om hår. Om varför Michelle Obamas frisyr är politik och om skillnaderna mellan olika slags afrofrillor.

Adichie ska ha ett nobelpris i framtiden, så är det bara.

Sunday, October 6, 2013

Världsbibliotekets hundra bästa böcker

Jag hittade ännu en rolig lista över "100 bästa böckerna", nämligen "Världsbiblioteket" från 1991. En lista framröstad av diverse experter och boknördar. Listor är alltid roligt...

Hela listan finns här!

Saturday, October 5, 2013

Det är Bokus fel att Benjamin inte får någon doppresent idag

Låt oss säga att du bor i ett land med två stora konkurrerande nätbokhandlar. Låt oss kalla dem Aldibris och Bukos.

På kort tid beställer du ett bokpaket från vardera. Det blir problem med båda.

Paketet från Aldibris hamnar fel för att du har gjort fel. Du ber om hjälp, de svarar omedelbart och vänligt och de löser ditt problem.

Paketet från Bukos hamnar fel för att de har gjort fel. De skickar paketet någon helt annanstans än de lovade på hemsidan när du beställde. På det nya uthämtningsstället, en bra bit bort, kan man bara hämta ut saker om man har ytterst flexibla arbetstider, det har inte du. Du ber om hjälp, de skickar ett dåligt formulerat automatsvar och lovar att svara inom 24 timmar. Det gör de inte. Tre och ett halvt dygn efter att hjälpfrågan skickades kommer svaret att det visserligen är ditt fel som inte förstått att de kan tänkas skicka paketen även till andra ställen än utlovat men att de i sin oändliga godhet kan tänka sig att dra tillbaka köpet och dessutom låta bli att tvinga dig betala straffavgift på 150kr för kalaset. Att fixa så du faktiskt får tag i böckerna är naturligtvis uteslutet.

Vilken näthandel kommer du köpa av i framtiden?

Just det, Bokus, förlåt Bukos. Om man inte har monopol på marknaden kan det vara smart att satsa på kundservicen. Samt korrekt information på hemsidan.

Benjamin, du kommer att få din doppresent i efterskott istället, jag ska bara tatuera in "kom ihåg: aldrig mer handla på Bokus" på handryggen först.

(Bokus har också vänligheten att i sitt kundsvar skicka med en länk till en sida där man kan berätta för dem huruvida man var nöjd med svaret. Fast länken funkar inte.)

Friday, October 4, 2013

Thomas Manns hus i Lübeck

Annika undrar i veckans bloggfråga om litterära miljöer vi har besökt.

Då tipsar jag om Thomas Manns hus i Lübeck. Det ser ut precis som man tänker sig att Buddenbrockarna hade det. Sevärt! Och Lübeck är en fin och trevlig gammal stad. Åk dit, vetja.

Thursday, October 3, 2013

Husmarodören överlistad

Ha! Nu blir det inget mer tuggande på Håkan Nesser. Länge leve kompostgallrets uppfinnare.

Tuesday, October 1, 2013

Belgiska böcker!

Det var så här att vi skulle bara ut och kolla loppmarknaden i kvarteret bredvid. Och så visade det sig att det fanns ett jättestort jättefint antikvariat där som hade öppet, fast att det var söndag. Och så råkade jag gå in där. 

Ähum.