Monday, November 4, 2013

Det finns annan frukt än apelsiner

I vintras någon gång läste jag Jeanette Wintersons självbiografiska Why be happy when you could be normal. Det är en slags uppföljning till hennes likaledes självbiografiska debutroman Oranges are not the only fruit som jag nu just läst ut.

Oranges are not the only fruit handlar om Jeanettes barndom och ungdom i en extremkristen familj i en mindre stad i Storbritannien på 60- till 70talet. Hennes adoptivmamma är rent ut sagt bindgalen. Allt kretsar kring kyrkan och mamman är inte särskilt närvarande i Jeanettes liv utom när det gäller att förmana henne om synder. Som sjuåring blir t.ex. flickan tillfälligt döv av någon slags öronsjuka, modern tolkar det som att hon gått in i ett heligt stadium och det tar därför ett bra tag innan hon får vård. Väl på sjukhuset lämnas hon ensam och mamman är istället borta och gör gudliga grejer.

Jeanettes barndom präglas av ensamhet och utsatthet och den extrema religiositetens mycket snäva regler. Kruxet är att Jeanette är lesbisk och blir kär i en av de andra flickorna i kyrkan. De har en vacker kärlekshistoria som naturligtvis slutar i katastrof när det hela kommer ut. Det blir svältkurer och demonutdrivning och hot som ingen tonåring skulle behöva utsättas för. Till slut lyckas hon slita sig loss och lämnar hemmet som sextonåring, utkastad och utan skyddsnät.

Why be happy when you could be normal går mer på djupet om hur mamman var i hemmet (det finns en pappa också, han nämns knappt och är oerhört hunsad av den galna mamman). Medan Oranges främst behandlar den religiösa delen av uppväxten handlar Why be happy... om den psyksjuka mammans excesser i hemmiljön. Dessutom och kanske mer intressant fortsätter den senare romanen där den första slutade, med vad som hände sextonåriga Jeanette när hon lämnat hemmet och hur hon senare i livet söker upp sin biologiska mor.

Jag tyckte mycket om båda böckerna - de är alldeles fruktansvärda och det är helt klart att inte vem som helst borde få adoptera barn. Winterson skriver ärligt och trovärdigt och aldrig tillrättalagt. Hon förklarar så bra hur hon både älskar och hatar mamman. Och framför allt, att det viktiga egentligen inte är huruvida hon älskar eller hatar mamman, de är ändå bundna av något slags band och måste förhålla sig till varandra utifrån det. En mycket läsvärd och mycket nykter betraktelse av vad "familj" egentligen betyder.

No comments:

Post a Comment