Monday, September 30, 2013

Den femte sanningen: förvirrande feministklassiker

Det var bokklubb igen (den här gången på riktigt, jag lovar) och vi diskuterade Doris Lessings The golden notebook. En tegelsten till feministklassiker. Tur att vi fick en lyxig brunch till diskussionen.

Golden notebook är flera böcker i en. Dels följer man författaren och ensamstående mamman Anna Wulf. Dels får man läsa parallella utdrag ur hennes fem anteckningsböcker. Till en början är det fyra dagböcker: en svart om hennes tid i Rhodesia, en röd om hennes politiska liv i kommunistpartiet, en gul om hennes misslyckade kärleksaffärer och en blå där hon sakligt registrerar vardagshändelser. På slutet kastar hon de fyra första anteckningsböckerna och skriver istället en enda, gyllene dagbok som ska föra samman de fyra delarna av Anna Wulfs liv till en enda helhet.

Det är inte helt enkel läsning detta, för de fyra anteckningsböckerna flätar i varandra men hon använder olika namn i de olika böckerna... Jag fick göra en liten tabell för mig själv för att hänga med i vad sonen, ex-maken, arbetsgivaren, den förre älskaren och den nye älskaren heter i de olika versionerna. Förvirrande!

Genom dagboksstrukturen granskas Annas berättelse från en mängd skilda perspektiv. Det handlar om hur hon om och om igen blir sviken och kränkt av själviska, okänsliga män. Det handlar om sex, dåligt och ojämlikt sex. Om ojämlika relationer och om människor som är mer rädda för att bli ensamma än de är för ett uselt förhållande. Om bristen på socialt skyddsnät för kvinnor i femtiotalets England. Det är deppigt. Och  upplevelserna driver henne mot randen av psykisk sjukdom. Den gyllene anteckningsboken blir ett otäckt klimax där Anna till slut bryter ihop och tappar fotfästet.

Men boken är också bräddfull av små smarta citat och intressanta tankar. Om jag hade kunnat förmå mig att skriva i böcker hade den här varit full av understrykningar och marginalkommentarer.

No comments:

Post a Comment